Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från 2015

Längdskidlängtan

Ibland blir jag bara så sugen på att boka in mig på någon skidort och bara åka längdskidor hela dagarna. Levi i Finland är ett sådant ställe. Dit vill jag åka nu. Åka långa turer hela dagarna med en liten ryggsäck på ryggen. Stanna till vid kaffeställena på vägen och fika lite. Sitta där och njuta av att bara vara där. Skida iväg en bit igen och bara vara. Nu är det ju så pass bra i alla fall att vi har ett konstsnöspår i alla fall i Luleå. 2,5 km fint pistat varje dag. Utmärkt för att skrämma igång kroppen med inför mer åkning när natursnön till slut behagar dyka upp i såna mängder som räcker till fina skidspår. Men en långhelg eller vecka i Levi, det vore något alldeles extra det. 

Utvärdering av min första GPS-klocka

Igår var jag ute och sprang med min löparklocka. Kom då att tänka på alla funderingar jag hade när jag skulle köpa en sådan. Jag undrade om jag då skulle tycka att det var värt det, och hur mycket pengar jag skulle lägga på den i så fall. Nu är väl rätt tillfälle att fånga upp erfarenheterna och utvärdera hur det gått. Detta medans jag fortfarande kommer ihåg mina funderingar menar jag. Priset  När jag skulle köpa en löparklocka var jag inte beredd att lägga särskilt mycket pengar på en klocka som gör samma jobb som Runkeeper i telefonen. Jag har så mycket roliga intressen att lägga pengar på, så jag ville hålla igen lite på kostnaderna här. Därför blev urvalet av klockor begränsat. Tålig mot kyla. Problemet med Runkeeper i telefonen var att telefonen inte uthärdar kylan en kall vinterdag i Norrbotten. Tränar gör jag även när det är riktigt kallt. Jag har alltså hittat en viktig faktor i valet av löparklocka. Tålig mot regn. Ett annat bekymmer jag haft många gånger är att tel

Känslan av att träningen går bakåt

Det är märkligt det där hur det ibland kan kännas som att träningen går bakåt. Nu tänker jag främst på den funktionella träningen med kettlebells varvat med styrkeövningar. Funderingen då är om det är så att det verkligen går baklänges, eller om det är så att man gör saker mer korrekt? Kanske får man en bättre träningseffekt av det man gör och att träningen därför biter bättre? Eller är det så att jag går åt helt fel håll och faktiskt blir klenare och tröttare? Innerst inne vet jag ju att det är så att jag ökat tempot på övningarna. Jag vilar mindre mellan de olika momenten. Det ska helt enkelt vara jobbigt att träna. Lite obekvämt så där. Annars gör det ju ingen nytta. Att utmana sig själv lite liksom. Då var det det där med tålamodet igen. Att få en långsiktig förändring tar tid. Jag vet det. Att få en långsiktig förbättring kräver att man skapar sig hållbara rutiner. Jag vet det. En klok PT bad mig tänka efter gång, hur lång tid det tagit att bli så otränad som jag var när ja

Träningsprogram som fungerar

Hade ju funderingar på om träningsprogrammet för löpningen verkligen fungerar. Blir det någon skillnad? Gör jag momenten rätt? Ska det verkligen kännas som det gör under de olika passen? Kör jag tillräckligt? Frågorna har varit många. Baserat på spontanrundan i lördags kväll kan jag bara dra slutsatsen att det fungerar. I alla fall baserat på tempo och känsla i kroppen under rundan. Hur kroppen svarar och hur länge den svarar bra. Inte för att det gick jättefort eller att jag orkade jättelänge, men jämfört för bara ett litet tag sedan. Om det har med träningsprogrammet att göra eller andra saker, det kan jag förstås inte vara säker på. Jag fick i alla fall inte ett dåligt gensvar oavsett. Det gör det ju värt att jobba vidare med konceptet. Nästa fundering som dyker upp nu är i stället hur det blir med träningsprogrammet över vintern. Går det att köra passen med icebugs? I helgen var det ju rent bakhalt när vägytan frös till då jag sprang i mina vanliga skor. Kommer jag kunna fo

Endurosäsongen snart slut

Underbar tur i solskenet och skogen med lilla Endurohojen idag. Nu börjar det närma sig slutet på säsongen för skogsturerna här i Norrbotten. Det var varmt och bra temperatur idag, men fruset under översta lagret, vilket gjorde det halt att köra. Det kommer bli en lång vinter är jag rädd. Jag har ett par dubbdäck med endurodubb väntandes på att bli påkrängda. Frågan är bara om det är värt jobbet att lägga på dem. Det måste frysa på ordentligt om det ska gå att köra med dem, men man måste komma ut och köra innan de blir för mycket snö i så fall. Sedan blir det en lucka i körningen tills våren när det blir möjligt att köra igen säger de.  Värst är väl att jag var gipsad i 6 veckor och tappade en stor del av hojsommaren så. Är inte riktigt klar med körningen känner jag. Har inte riktigt hunnit avsluta säsongen. Får se om det blir fler enduroturer innan vintern. Hoppas på någon mer. 

Alltså det här med lokalsinne

Dagens löpartur. Planen var att följa vägen rakt fram så att jag bara kunde vända hem igen efter halva tiden. Jag hade ingen aning om vart jag var, så vid första t-korsningen som kunde stöka till det vände jag för att inte komma vilse.  Kommer hem och tittar på kartan och konstaterar att jag vände precis där jag kom tillbaka mitt på rundan jag var på. Strax utanför Peters och Lisas hus ungefär.  Därifrån springer jag alltså tillbaka runt hela slingan igen och förbi Peters och Lisas hus.... Det kanske inte är så konstigt om jag kommer vilse på nattorientering mitt i skogen.  Jag ska kanske tillägga att allt det här hände i stadsdelen där jag bor.

Hur mycket pengar lägger du på träning

Hur mycket pengar lägger jag egentligen på träning och träningsprylar? Det här var ju bara dumt att börja fundera på inser jag på en gång. Tankarna far iväg, och snabbt blir det lite obehagligt. Längdskidåkning, löpning och gymmet. Bara det är ju en förmögenhet. Till det kommer enduron. Det senare vet jag inte om jag vill räkna till träningskontot i och för sig. Den är ju ett rent nöje där träningseffekten är en mycket bra sidoeffekt. Fast å andra sidan är all träning för nöjes skull i någon mening. Annars skulle jag inte hålla på. Det är ju dessutom samma plånbok pengarna kommer ifrån. Från samma plånbok går det å andra sidan inte iväg särskilt mycket pengar till utlandsresor, festkvällar på stan eller dyra krognotor. Inte heller lägger jag pengar på särskilt dyr inredning. Inte en trendig garderob heller för den delen. Byter inte heller bil till en statusbil med fälgar extra allt, bara för att. Kanske har jag bara prioriterat det som ger just mig mycket i vardagen, träningen.

Höst-enduro och blöta löv

Intressant tur på Enduron i skogen idag. Det var snorhalt precis överallt. Det var lerspår toppat med ett lager av blöta löv. Det låg blöta pinnar kors och tvärs över stigarna och spåren, och längsmed. Det var stenar och spårig sand. Hade också tagit bort mina styrhöjare innan passet då jag upplever att de förändrar köregenskaperna en del. Ovan vid originalläget igen som jag är, så fick jag mycket vikt på framhjulet när jag körde vilket inte underlättade halkkörningen alls. Blir bättre när jag vant mig vid att ha styret "nere vid knäskålarna" igen. Fick d åligt flyt i körningen idag helt enkelt. Behöver hitta bra balans i körningen igen eftersom jag sänkt ner styret till originalposition. Har svårt att bestämma mig för om det är bäst att köra med eller utan styrhöjare på Freeride 350:n. Det har både för- och nackdelar. När jag satte dit höjarna upplevde jag att hojen förlorade lite av hur snabbt den byter riktning. Å andra sidan så var höjarna snällare mot nacken då styr

Träningsmängd och tupplurar

Fredagen är här och två träningspass genomförda hittills denna vecka konstaterar jag. Det skulle varit tre men tisdagens kettlebellspass tog så hårt på kroppen så att onsdagens löpning blev en ofrivillig tupplur i soffan istället. Men så skönt det var då, precis vad jag behövde. Återhämtningen var så utdragen att det till och med gick ut över torsdagens kettlebellspass. Det blev genomfört men det krävdes mycket vilja då träningsvärken hade bitit sig fast hårt. Får bli löpning idag fredag. Hade ju gärna sett att jag kunde hinna med tre pass löpning varje vecka, men om det ska vara så här med återhämtningen efter genomförda gympass får jag nog sikta på två löppass per vecka istället. Det kommer ta flera år innan jag tuggat mig igenom min träningsplan för löpningen men jag har ingen brådska. Träna gör jag ju för att kroppen ska må bra. Två pass på gymmet, lite enduro och två pass med löpning kanske är nivån som gäller för mig just nu då. Hur det blir med planen när det blir kallt nog

The flaw in the plan

Skulle springa igår kväll, men var så trött och hade så lite energi i kroppen så jag tvärsomnade i soffan efter att jag ätit. Hade ju förberett löparklockan med rätt pass och allt, justerat det till dagens förutsättningar och laddat mentalt. Så onödigt. Det var nog inte meningen jag skulle springa helt enkelt.

Löparlycka och träningsglädje

Den finns där ute, särskilt när det närmar sig höst och vinter. Löparlyckan och träningsglädjen. Jag vet att jag tycker om det. Bara jag kommer ut och iväg. När jag plockar fram de där kläderna som är bra att springa i kommer känslan krypande. När jag tar fram den lagom tunna merinoullströjan att ha under den tunna vindavvisande löparjackan. Vintertightsen och kompressionsstrumporna. Mössan och de tunna löparvantarna. Kontrollerar att specialsulorna är i skorna och snörar på mig skorna med de rosa snörena. En reflexväst också, och den gamla löparklockan. Är det kallt ute blir det en tjockare merinoullströja under istället, och ett par tillhörande lånkisar innanför byxorna. Självklart har jag merinoullstrosor för att inte bli nerkyld, har även ett par såna där som går ner över låren. Jättefula men värmande. Syns ju ändå inte. Kanske åker det på en mellanlagertröja om det är kallt nog, och då är det förmodligen även dags att dra på sig värmeväxlaren över ansiktet för att undvika

Visst gör det skillnad va?

Nu är jag igång med träningen. Fortfarande något otränad och i mindre bra form än jag kanske tänkt, men börjar få till rutiner. Jag kör enduro, gymmar lite och springer enligt mitt program fast inte riktigt så ofta. Igår när jag kom hem efter löparrundan efter ett gäng tusenmetersintervaller var jag helt utslagen. I morse hade jag behövt sova mer men behövde stiga upp och gå till jobbet. Träningen sätter sina spår. Tanken som slog mig då, visst gör det väl skillnad? Visst är det väl värt det? Visst gör jag väl detta av rätt anledning? Hade det varit intressant för mig att genomföra ett maraton så hade det ju varit värt varje minut av plåga för att komma dit. Om jag hade bestämt mig för att bygga en fitness-kropp och skulptera varenda muskel i kroppen i rätt form och storlek så hade det varit värt varje minut av plåga. Men för att hålla mig borta från extremt dålig form när jag ändå älskar att äta orimligt mycket kakor och godis? Det är ju väldigt mycket besvär och ordentligt obekv

Nishiki återkallar

Läste i NSD att Nishiki återkallar vissa cyklar från 2006-2013. Nu vet ju inte jag om min cykel är en av de drabbade, men jag får väl besöka en handlare och höra efter. Men då var det ju det där med att jag bor i Luleå. Vem säljer Nishiki här? Misstänker att det är enklast om jag kollar serienumret och ringer stället i Stockholm där jag köpte cykeln och kollar. Funderar bara på om butiken finns kvar. Det var ju ändå 2007 jag köpte cykeln. Artikel på NSD

Uppstarten

Förra veckan kom jag igång med träningen igen. Gympass med bästa sambon, ett löppass enligt träningsprogrammet jag börjat om med efter gipsincidenten och ett enduropass med sambon i skogen i finvädret.  Nu gäller det att fortsätta härifrån. Satte löparklockan på laddning nyss. Ska kolla att nästa pass är laddat i den. Får se till att gräva fram lite löparkläder, och sedan är det bara att börja mata. Det är bara det där att jag ska hitta någonstans lämpligt att springa.  Det är intervaller på schemat idag. 10 minuter uppvärmning, sedan blir det tre varv med intervallerna 1 min löpning, 1 minut vila + 2 min löpning, 2 min vila. Jogga ner i 10 minuter efter det. Låter det som en plan? Jag testar. Jag är ju inte så tränad just nu så det är lite segt att komma igång. Det är bara att plocka fram tålamodet och sätta igång.

Har man igen kämpandet en dålig dag

Fick  igår när jag kom hem efter tidernas sämsta löppass frågan, "men varför sprang du en hel mil då?". Ja, så här i efterhand, det undrar jag också. Det slog mig aldrig att jag bara kunde ha vänt tillbaka hem när jag efter 200 m insåg att kroppen inte fungerar alls. Då pratar vi 200 m nedförsbacke. Jag kämpade mig runt snorig, tungt att andas, tung i kroppen och knäckt. Jag kunde ju bara stannat till lite, tänkt efter och konstaterat att det här håller inte. Istället blev det drygt en mil med diverse backar både uppåt och nedåt. Asfalt och terräng blandat. Stigar, motionsspår och transport på gång- och cykelbanor. Funderar lite på hur det kommer sig att man inte bara vänder och springer hem till soffan och katten istället. Varför man inte tittar in på jourlivs i huset bredvid och köper något lite gott som är "nyttigt för själen" istället. Varför man plågar sig runt rundan i långsammaste tempot man kan tänka sig och ändå är helt slut. Kunde ju lika gärna varit

Tantcykel

Skulle behöva en tantcykel någon vecka. En sån där med fotbroms, cykelkorg och inte så många växlar.  Tog ut min vanliga cykel på en ta-lite-luft-runda igår. En cykel med 24 växlar eller något, och som man behöver båda händerna för att växla. Den har bromsgrepp både för vänster och höger hand. Den är inställd för en aktiv sittställning som behöver lite fart på ekipaget då styret sitter lågt. Inte alls avsedd för enhandscykling i långsamt tempo med andra ord.  Cykeln hade också dåligt med luft i däcken efter att ha stått mest hela tiden. Jag kan inte riktigt åtgärda det med en hand som jag skulle behöva. Cykelhjulen har såna där smala mysko ventiler, som man skruvar upp lite först och så ska man liksom trycka in någon detalj medan man pumpar däcken. Osäker på exakt hur då jag har glömt och får lära om varje gång jag får för mig att pumpa däcken. Nä, en äkta gammal tantcykel är vad jag skulle behöva idag. En sån där rejäl.

Frestelser och fällor

Så lätt det är att bara gå och köpa en påse godis när man sitter hemma hela dagarna. Eller Dr Pepper. Varför inte lite gott till fikat. Men nej så onödig. Det vore att göra det ännu jobbigas att komma tillbaka till träningen när man till slut blir av med detta evighetsgips. Missförstå mig inte, det är inte så att jag inte äter alla godsaker jag åt innan, det gör jag absolut. Kvällarna är det samma glass- och kakparty som vanligt. Varenda kalori, kolhydrat, sockerkorn och fettdroppe går ner. Vad jag menar är att det är väldigt lätt att trycka i sig ännu mer gott under dagarna, bara för att jag går hemma och skrotar. Det finns grader av allt. Jag vet mycket väl hur tungt det kommer bli att komma igång bara som det är när det är dags. Jag behöver inte försvåra det ytterligare med ännu mer slarv än vanligt. Nu försöker jag bara underhålla det läge som är, så det inte rasar iväg ännu mer. Nu är det ju ändå ganska stabilt. Ska strax försöka krångla på mig löparkläder och ge mig ut på

Tacksam är ordet

Är det bra eller dåligt att springa med gipset? Blir ju helt utslagen så fort jag gör någonting. Har testat att springa två gånger med gipset. Planen var att springa eländig terräng för att bara skutta omkring lätt och sakta för att orka vara ute länge. Målet med passen är att inte gå upp så mycket i vikt när jag går hemma och skrotar med gipset. Därför dissar jag korta snabbare pass just nu till förmån för aktivitet under längre tid. Rätt eller fel spelar nog ingen större roll då all aktivitet är bättre än soffan. Resultatet av de två genomförda passen var att jag sprang jättelångsamt med inslag av klättring på stigar uppför klippor, och gick i obanad terräng på vägen. Jag var ute en bra stund och lufsade och jag var helt komplett utslagen efteråt. Och då menar jag att jag var utslagen länge. Slutsatsen av det är att jag inte riktigt vet vad för nytta den typen av pass ger i det här läget. Det jag höll på med innan jag blev gipsad förutom löpningen var ju enduro, rullskidor och k

Hoppsan en gipsad tumme

Så där ja. Har väl kanske väntat på den där vurpan. Det har liksom gått väldigt bra med endurokörningen rätt länge nu. Plötsligt händer det. En riktig liten skit-vurpafaktiskt i förra veckan. Framhjulet hamnar i lös jord och plogar sig fram. Hojen gör en low-sider och vi (hojen och jag) kasar in i busken bredvid vägen. Sakta går det, men slutar ändå med ett litet tvärstopp. Det där kändes som att det lät snäpp i handen. Ställer mig upp och går runt lite och rör på armar och ben och sånt. Funkar som vanligt såklart. Knyter ihop händerna och spretar ut dem. Njae. Vänstern gör ont och känns stel på något vis. Funderar en stund och konstaterar att jag nog ska behålla handsken på tills jag kommer hem för jag får kanske inte på mig den igen om jag tar av den ute i skogen. Niklas lyfter upp hojen och jag tar tag i den och ska kliva på. Tappar greppet med vänstern så hojen tippar. Ja men då så, där är väl den handen kass och behöver kollas. Gör om gör rätt. Niklas håller i hojen istället

Att skjuta på träningen

Egentligen är ju argumentet "har jag väntat så här länge kan jag ju lika gärna vänta en dag till" helt idiotiskt. Det är ju för att jag tänkte så igår som jag inte tränade idag, och när jag skjutit upp det till imorgon kan jag ju använda samma argument imorgon. Då har jag ju till och med väntat ännu längre så då gör det ännu mindre skillnad. Då skjuter jag träning till i övermorgon istället. Har jag väl gjort det kan jag ju lika gärna skjuta på träningen en gång till för en dag gör ju fortfarande ingen skillnad. Så där kan jag ju hålla på hur länge som helst. Ärligt talat. Jag borde ju sätta en gräns på tre dagar vila, eller vad vad som nu kan vara lagom, då jag måste ge mig ut och träna igen. Omedelbart. Tillräckligt många "bara en dag till" efter varandra kan bli en hur lång lista som helst. Till exempel tre månader eller så.

Stakträning på rullskidor

Funderar mycket på hur mycket mina ytte-pytte-träningspass på rullskidor egentligen ger. Jag är inte ens säker på att jag vet vad jag vill ha för effekt av det hela. Naturligtvis är jag ute efter att komma igång med klassiska skidåkningen lite snabbare än om jag inte hade åkt rullskidor när den säsongen drar igång, men i vilken form rullskidstakningen gör nytta är jag lite osäker på. Så här är det, att jag blir inte riktigt trött när jag allmänåker medelst stakning på mina fina rosa rullskidor. Ska jag åka längre tid? Bara uppförsbackar? Bara öka tempot på bekostnad av den lilla tendens till teknik jag kan uppbåda när jag stakar med det tempo jag hållit nu? Ikväll blir det i alla fall ett experiment med mitt "verktyg" löparklockan när jag åker rullskidor. Jag ska använda mitt pulsband, det som jag brottats med ett tag nu. Gör om gör rätt, har nu sensorer som fungerar och pulszonerna i klockan är rättade och allt det där. Det ska bli intressant och se vilken pulszon jag

Springa med pulszoner fel inställda

Nu har jag, som aldrig brytt mig om detta med pulsband när jag springer, tänkt använda det i min löpträning. Jag har ett träningsprogram med ett upplägg som jag tänkte testa. Då har man pulszonerna till hjälp. Trodde jag ja. Tills jag testade igår då. Det hela börjar med att jag har köpt en beggad löparklocka med pulsband. Den fungerar precis som den ska. Så långt är allt väl, den är i bra skick och så. Jag fick köpa ett nytt pulsband bara, vilket är något av en förbrukningsvara så inget mer med det. Jag använder för att förbereda och efterarbeta passen den webbsida som hör ihop med dessa löparklockor. Där ställer jag även in pulszoner så gott det går, med data jag klurat ut skulle kunna vara ganska nära där jag är. Sedan tankar över passet till klockan och igår gav jag mig ut på mitt första förpreppade pass i klockan. Börjar springa igång och tänkte att zon 4 av 5 ska väl vara ganska jobbigt. Jag håller lite tempo på en gång så det inte blir för lätt. Och klockan börjar p

Träningsglädje balanserande på tråd

Träningsglädje är en skör liten historia. Det gäller att hitta den, och när man hittar den är den ofta hal som en liten blöt tvål. Det hänger på så många saker att ett träningspass blir just så där bra som ett träningspass kan bli. Saker som påverkar träningsglädjen åt olika håll: Väder i förhållande till träningsaktivitet. Skadeläge och hur skadefri man lyckas hålla sig. Träningsnivå i förhållande till träningsform. Utrustning , om den är bra eller undermålig, och om den havererar eller håller ihop. Ekonomi . Kan man kosta på sig resor och event som man delta i för att utvecklas vidare i sin träning. Det är naturligtvis alltid extra roligt att träna i nya fina grejer också kan jag tycka. Tid . Hinner man med att klämma in sina pass i livspusslet, och hinner man göra det man vill på de pass man faktiskt hinner med att genomföra. Träningskompisar . Har man någon att dela sitt intresse med och som kan peppa varandra. Eller tvärt om om man föredrar att träna själv, slippa träng

Hagamannens frihet

Förklara för mig som inte förstår! Hade precis jobbat upp något slags energi att börja springa igen. Fixat pulsbandet till min löparklocka och knappat in roliga pass. Börjar få tillbaka motivationen. Nu ska jag komma igång igen. Nu kör vi! Då läser jag i tidningen att Hagamannen ska till Norrbotten. Tack för den. Varför har han rätt att gå omkring på gatorna i min stad, han som utsätter kvinnor för det han gör? Han förstör för alla oss som nu måste se oss om över axeln hela tiden. Som måste se till att ha sällskap när vi springer ett sent pass, eller när vi går hem efter att ha träffat vännerna en kväll. Eller när vi ska hem från gymmet på kvällen. Kommer jag att vilja sticka ut och springa en sväng spontant? Nej. Det är ju ännu större risk än vanligt att jag blir överfallen. Vilken dag, månad eller vilket år som helst. Och jag ska tydligen bara "inte bry mig om" den risken? Lätt för vilken man som helst att säga. Bara springa på dagtid, vem ska då jobba istället för m

Nytt fungerande pulsband

Har haft ett pulsband till min Garmin löparklocka som gav helt galet fel puls. Det är visst ganska vanligt att de slutar fungera. Inget att hetsa upp sig över, vilket jag naturligtvis gjort när jag försökt förstå vad som är fel så jag kan åtgärda det hela. Det var lätt fixat. Jag köpte ett Polar pulsband (soft strap) där jag kunde sätta dit sändaren från det gamla Garmin-pulsbandet på. Nu fungerar det som det ska. Polars soft strap utan sändare hittade jag på XXL på Storheden och jag betalade 189 kr för det, vilket kändes fullt överkomligt. Behövde ju inte köpa en ny löparklocka vilket jag är mycket glad för. En mycket förväntansfull löpare gav sig ut för det ultimata testet bort till Ormbergsbacken och uppför några gånger. Hem kom en mycket nöjd löpare som var väldigt trött, men med en mer korrekt pulsmätning i klockan. Jag brukar inte mäta pulsen när jag springer, men jag tänkte börja köra mer fördefinierade löppass i olika pulszoner. Då vill jag ju inte gärna att den visar

Jag är då inte träningsberoende

Sakta kommer träningen tillbaka. Det är som vanligt, det som gör att man inte kommer iväg på passen är latheten och bekvämligheten. Det har blivit en vana att bara skjuta på att ge sig iväg på ett träningspass. Den där trögheten när man ska kliva i träningskläderna sitter som ingrodd i vardagen efter månader av uppehåll. Det har i alla fall blivit ett par pass sedan senaste inlägget. Mina fina rosa rullskidor har fått ta mig ut på stakpass två gånger. Äntligen! Jag har även kommit mig ut på ett löppass. Den stora skrällen var nog att jag dammade av mina inlines en sväng också. Det har gått oväntat bra att träna. Jag har av någon märklig anledning orkat att staka i rullskidåkningen. Tidigare när jag dragit igång den träningen har jag tagit i och inte fått något flyt alls. Det har liksom bara varit segt och tungt, så där att jag inte kommit någonstans. Inte orkat hålla upp överkroppen som jag ska. Fått ge upp tidigt. Nu när jag har åkt har det liksom rullat på. Visst är det ju allti

Saker som kommit emellan

Saker jag vill göra: * Åka rullskidor * springa * träna på gymmet. Alla dessa konkreta saker, väl avgränsade och som jag vet hur man gör. Jag har all utrustning jag behöver. Det är jätteenkelt. Bara att köra igång.Varför slutade jag ens? Saker som jag faktiskt gör: * kör mc på Norrbottens grusvägar * kör mc i skogen * planerar befintliga mc-kurser * drar igång nya mc-kurser * underhåller, lagar och reparerar motorcyklarna (försöker i alla fall) * tittar på serier * äter godis och kakor * dricker kaffe och läsk * åker till caféer, och äter där ännu mer kakor och tårtbitar Ja ni ser ju själva. Det finns viktiga saker som jag vill göra men inte "hinner med" för jag är ju så himla upptagen med.. .med... ja... någonting helt annat. Jag har väl kanske inte prioriterat enligt bättre vetande de senaste månaderna. Inte alls faktiskt. Dåligt med träning har det blivit hur som helst. Håller på och laddar upp för bättring på den fronten. En vacker dag så lyckas jag.

Luleå bättre än Stockholm

Det är hur jag än vrider och vänder på det bara bäst att bo här i Luleå jämfört med Stockholm. Jag har hamnat rätt. Det finns dock två saker som jag saknat här i Luleå. För det första saknar jag karateträningen. Jag hade ju ändå tränat ganska länge i klubben jag lämnade kvar i Stockholm och jag hade en del grejer med mig därifrån som jag ville fortsätta träna på. Tyvärr hittade jag ingen som tränade just det som jag vill göra här i Luleå. Den andra grejen jag saknat är kaffekedjan Espresso House, men det är ju löst nu då de till slut ledsnat på mitt tjat och startar upp i Smedjan. Det är ju en vansinnig tur att jag inte jobbar inne i city, för då hade jag varit där och köpt kaffe varje dag. Här är några saker som är bättre här än där jag bott förut: * träningsmöjligheter på gym, större ytor med färre människor. Lägre träningspriser. * träningsmöjligheter i naturen är obegränsade * korta avstånd precis överallt * ingen tunnelbaneträngsel * snö på vintern * skidanläggning

Att "bara" träna för hälsan och kul

Allt eller inget? Men lagom då? Så där mitt emellan? Kan man göra så med träningen? Varför tränar du? Jag tränar nu för tiden mest för att röra på mig och ha roligt. Mycket för att inte gå upp okontrollerat i vikt och en hel del för att få en hållbar kropp som annars lätt havererar när man jobbat vid en dator i många år. Hela livet har jag tränat till och från. Allt möjligt har jag tränat. Det har varit löpning, kampsport, yoga och gym i olika former, cyklat till jobbet och klättrat. Säkert mer därtill. Något år åkte långfärdsskridskor. Nu blir det mycket enduro på sommaren. Jag tränar fortfarande olika saker och blandar hej vilt. Det som har ändrats är av vilken anledning jag tränar och hur mycket. Att göra bra tider i löpning till exempel har förut varit viktigt i någon form, och att åka iväg på "rätt" lopp har haft betydelse. Det är inte så att jag har tävlat i bemärkelsen prestera gentemot alla andra, inte sprungit för pallplatser och inte offrat mig själv för at

Om jag bara hade en tvättmaskin

Idag är det två dagar kvar till tvättiden och som vanligt går det troll i det där med träningsklädesgarderoben. Det spelar ingen roll hur mycket träningskläder man äger, för jag har hur mycket som helst. Man har alltid slut på något väsentligt i garderoben när man ska ut och träna. Idag hade jag slut på allt i skidåkningsväg, precis allt jag behövde ha på mig. Jag har på förmiddagen i och för sig fått ett meddelande att mina Salomon längdskidjacka och längdskidbyxor som jag beställt från Pölder finns för uthämtning på posten. Hade ju hoppats att jag skulle hunnit förbi Coops paketutlämning efter jobbet. Det hann jag alltså inte. För att inte tala om mina merinoullsunderställ som alla ligger i tvätten och skäms. Hade det varit samling utomhus hade det kanske fungerat att återanvända något av dem. Nu samlas vi ju inomhus innan onsdags-kurserna och det kändes genast som ett problem då. Eller varför inte den störning i medmänniskornas kringmiljö man bidrar med iklädd alla de udda ko

Garminägare äntligen

Yay! Nu har jag äntligen slagit till och köpt en beggad Garmin. Det är bra med kollegor som alltid har bra grejer och som byter ut dem till andra bra grejer. Då vill de ibland sälja de tidigare bra grejerna som ligger på en hylla och bara väntar på att få användas.  Jag är väl den sista i det här landet utan GPS-klocka eller motsvarande med pulsregistrering och allt. Har hittills använt iPhonen och Runkeeper för att regga rundorna men den tuppar liksom av när det blir riktigt kallt, den har inte heller pulsmätning.  Pulsmätningen har jag i och för sig inte känt något behov av, då jag mest tränat som det känns bra varje gång. Känner jag mig i god form ökar jag och är jag i dålig form så tar jag ner intensiteten. Funkar bra när man bara må-bra-tränar.  Nu blir jag i stället lite rädd för att jag ska hänga upp mig på det där med pulsen när jag tränar. Jag har lätt att liksom måla in mig i ett hörn, hänga upp mig på eventuella avvikelser från planen och fastna med tankarna i mot

Nytt program nya tankar

Han den där Frej som är min PT på gymmet gick igenom mitt andra program på eftermiddagen. Det var en sanningens timme det. Det är roligt och motiverande med de passen men pinsamt vad klen jag har blivit på vissa saker! De där armhävningarna till exempel vill jag ju inte ens tänka på. Sedan har vi Hill climber (den förberedande varianten när man drar in båda benen) med Jungel gym/trx. Man vill ju bara lägga sig ner på golvet och gråta. Jag inser ju någonstans att jag förhoppningsvis kommer förbi det läget någon gång och det blir genomförbart. Tills dess blir det nog att ta med en handduk till passen. Inte bara för att torka svetten ur pannan med, utan tårarna också. Men jag vill ju ha träningen lite tuff och besvärlig om det ska ge någon effekt. Jaja, med min mycket begränsade kroppsstyrkas mått mätt. Obekvämt är det trots allt att göra framsteg med sin träning. Inte tal om annat. På ett bra vis menar jag då. Bekvämt är det bara i soffan med en semla, en stor latte med en extra shot

Semlebalansen ur balans

Så här i semletider. Nu är det ju som så att balans på energi in och energi ut blir alltid en kamp. Endast en mental viljekamp i och för sig, men en kamp. Den balansen är inte ett koncept som är svårt att förstå. Det skulle gå lätt att räkna fram hur mycket av varje sort som behövs om man vill det. Man har ofta en ganska bra känsla mellan tummen och pekfingret för vad som är tillräckligt i det ena fallet, och mer än tillräckligt i det andra om inte annat. Å ena sidan har vi mängden energi som görs av med i form av träning, och å andra sidan mängden energi som äntrar systemet i form av semlor och godis. Jag kan bara konstatera en sak, och det är att jag tycker om semlor och godis. Mycket, många och ofta vill jag ha godsaker. Jag tycker i och för sig om att träna också. Riktigt roligt tycker jag att det är. Jag tränar även de dagar det inte är lika roligt bara för att bädda för de dagar som är extra roliga att träna. Så att man är i form för att orka liksom. Det är bara det

Den moderna människan och träning

Varför är det så dålig bredd på åkare på skidlopp och tävlingar? Eller andra sporter för den delen? Varför måste man vara snabbast i stan för att ställa upp? Vågar inte vi vanliga vardagsåkare ställa upp eller vill vi inte för att det är tråkigt nu för tiden? Träningen till att börja med. Har vi blivit bekvämare nu? Man tar sig inte tid längre när man ska träna. Allt ska vara så effektivt och tillrättalagt och relativt små saker kan te sig ganska besvärliga och sätta krokben för ett helt träningspass för gemene man. Som när jag skulle åka längdskidor i söndags till exempel. Jag behövde lägga ner ganska mycket tid på att ta bort konsekvenserna av min ovanligt misslyckade vallning till Kronanloppet i tisdags och valla om de stackars skidorna från grunden, leta fram och byta om till varmare kläder än vanligt, det var -18 ute, och sedan åka iväg och faktiskt åka skidor. Det tog flera timmar innan jag hade gjort allt det där och innan jag satt hemma i soffan igen efter träningspasset.

Några tekniktips för längdskidor

Sprang på blogginlägget Skidtips och Teknik som Viktor Johansson skrivit på Funbeat där jag reggar min träning. Tyckte det var några väldigt träffsäkra råd på vad som får åkningen att stämma bättre. Ganska kort text men med en länk för ännu flera tips om inte det räcker.

Träningsglädje och fungerande träningskläder

Vad jag inte riktigt hade planerat under julledigheten är alla de fynd man råkar ha tid att leta rätt på. Förutom alla träningskläder i merinoull och windstopper-material som man inte kan ha för mycket av hittade jag på vägen ner till Småland en jacka för hojåkningen. Det satte liksom nivån för hela resan. En jacka med många lager som går att anpassa efter årstid och väder och vind. Galet bra, precis vad jag behöver. För inga pengar alls som man brukar säga. Stämningen i bilen blev dock något tryckt då jag ännu en gång hittat ett MC-fynd och han den där andra personen i bilen inte hittade något i vanlig ordning. Fast min stämning var det i och för sig inget fel på, jag var sprudlande glad så klart! Kunde inte sluta prata om det under hela långa resan. Jag var jättepoppis i bilen resterande 45 mil av resan. Inte. Nästa fynd ett par dagar senare var en Craft-jacka och ett gäng småplagg för längdskidåkning i en outlet-butik för träningskläder ute på landet. För småpengar det också

Åka skate med klassiska skidor?

En fråga jag hade när jag började åka längdskidor förra säsongen var om man kan åka skate med klassiska skidor och klassiska pjäxor när man provar på det på den där nybörjarkursen som jag tänkte gå. Mina skidåkande kollegor tittade skeptiskt på mig och sa att ja, jag kan ju prova. Om jag vill. Det gjorde jag. Och det gick inget vidare. Det slutade med att jag lånade en uppsättning skidor och pjäxor av skatemodell istället den vintern. De klassiska skidorna blev på tok för fladdriga och för långa för skateåkningen. Pjäxorna är inte lika stabila och skidorna for åt alla håll. Benen krampade och jag tyckte mest det var livsfarligt att försöka. Så fort jag fick på mig riktiga skategrejer gick det mycket bättre. Det är skillnad! Första åkturen på riktiga skateskidor blev jag rädd att jag inte skulle kunna börja åka alls i och för sig. Det tog inte många meter (jag överdriver inte) så hade jag kramp på framsidan av underbenet. Jag fick stanna mycket ofta för att få det att släppa li

En alldeles egen kettlebell

Det knasigaste på hela julresans hemfärd på 135 mil var när vi med tio minuters marginal till stängningsdags på nyårsdagen lyckades passera HE Fitness i Stockholm och de hade öppet! På nyårsdagen av alla dagar, och precis när vi passerade! Vad är oddsen för det? Jag fick äntligen tag på en sådan kettlebell som jag verkligen vill ha. En Competition kettlebell! Det finns inte att köpa i Luleå vad jag kan hitta i alla fall. Det fick bli en 12 kg denna gång. Vågade bara köpa en kettlebell (ville ha tre olika) och det var nog lika bra att det bara blev en när jag såg sambons min när jag kom släpandes på den till bilen som han väntade i. Han tyckte den var gigantisk. Han hade förväntat sig en i storlek med de vi hade sett på XXL, en sån där liten söt. För att våga träna med den hemma utan att riskera att den landar nere hos grannen i lägenheten under om jag tappar den har jag köpt tre paket träningsmattor i pusselformat från XXL. Tappar kettlebellen gör man garanterat så det är lika bra

Längdskidor mer skate-teknik på film

Här är en annan film som beskriver hur man kan åka skateskidor. Plockar ett och annat tips vid olika pass och labbar med. Kul! Det finns mycket att förbättra i min skidåkning om man säger så. Finns en del saker i filmen som fått mig att tänka till och fått mig att ha bättre känsla för åkningen. Bland annat har jag till slut kommit till det läget där jag känner hur, när och vart jag sätter i skidan och hur jag kan använda det. Filmen har inte varit dum alls för att få hjärnan att jobba lite också för att hitta det som fungerar för mig!

Julledigt för att träna

Det stack till lite i skidhjärtat att lämna skidorna hemma och packa ner löparskor och gymkläder istället. Finns inget som är bra med 4 plusgrader och grå himmel och det var vad jag ställde in mig på att anlända till. Funderade till och med på att packa in rullskidorna i bilen för att få stakträna lite men det kändes ju bara för knäppt. De fick vara kvar hemma. Någon måtta får det väl ändå vara. Har haft julledigt från jobbet ganska länge och umgåtts med familjen i en annan del av landet, ätit gott, fyllt på träningsgarderoben och hemmagymmet en del och framför allt tränat mer igen. Ja naturligtvis ätit vansinnigt mycket julmat och julgodis såklart! Alla som känner mig vet att det är så jag fungerar. Skumtomtar och After Eight liksom. Det blev ju så ytterst lite träning innan jul av olika anledningar så den långa julledigheten var jag mycket glad för. Trivs inte alls i vardagen när jag inte tränar, så veckorna innan jul var ganska jobbiga. Vi tillbringade julen i Småland och Skå