Fortsätt till huvudinnehåll

Jag är då inte träningsberoende

Sakta kommer träningen tillbaka. Det är som vanligt, det som gör att man inte kommer iväg på passen är latheten och bekvämligheten. Det har blivit en vana att bara skjuta på att ge sig iväg på ett träningspass. Den där trögheten när man ska kliva i träningskläderna sitter som ingrodd i vardagen efter månader av uppehåll.

Det har i alla fall blivit ett par pass sedan senaste inlägget. Mina fina rosa rullskidor har fått ta mig ut på stakpass två gånger. Äntligen! Jag har även kommit mig ut på ett löppass. Den stora skrällen var nog att jag dammade av mina inlines en sväng också.

Det har gått oväntat bra att träna. Jag har av någon märklig anledning orkat att staka i rullskidåkningen. Tidigare när jag dragit igång den träningen har jag tagit i och inte fått något flyt alls. Det har liksom bara varit segt och tungt, så där att jag inte kommit någonstans. Inte orkat hålla upp överkroppen som jag ska. Fått ge upp tidigt. Nu när jag har åkt har det liksom rullat på. Visst är det ju alltid tungt och segt att staka i rullskidor. De är ju byggda så och det av en anledning. Men det är inte tungt som förut då jag bara stått fastklistrad på samma ställe mer eller mindre. Kul!

Efter ett av rullskidpassen fick jag för mig att springa ett pass runt sjön. Det gick lätt och fort mot vad jag hade förväntat mig. Vad är det som händer? Jag är ju helt otränad, hur har detta gått till?

Samma sak med inlines-åkningen. Vissa år åker jag ingenting, andra år åker jag en eller ett par gånger. Det brukar vara vingligt och stökigt att komma igång med åkningen och behövas ett par rundor. Denna gången satt det som i ryggmärgen. Balans och flyt fanns där från ingenstans. Jag misstänker att det är skidåkningen i vintras då jag åkte en hel del skate-skidor som gör att det fungerar nu.

Hoppas jag kan hålla i nu och fortsätta träna. Träningsuppehållet har gått så långt så att jag till och med glömmer bort att ge mig ut på pass och helt plötsligt har det gått flera dagar utan att jag skänkt träningen en tanke.

Det är det där med vanans makt. Hitta rutiner. Det finns bara ett sätt. Fortsätta ge sig ut på träningspass och jobba in det i vardagen igen.

Kommentarer