Fortsätt till huvudinnehåll

PT på ingång

En av de saker som oroar mig inför vinterns skidträning är mig själv. Min mentala inställning till skidåkningen. Jag är rädd att det blir som vanligt när jag börjar att jag kör på tills jag stupar, bara för att det är så roligt.

Ett av problemen med upplägget gå ut hårt och öka är att jag är relativt otränad nu och riskerar att dra på mig skador bara därför. Lösningen på det borde ju vara kompletterande träning som skulle utförts förebyggande i god tid innan skidsäsongen.

Om vi nu stryker det där ”i god tid innan” då det är uppenbart att detta passerat för länge sedan så är det väl lika bra att kicka igång kompletterande träningen så fort som möjligt. Det känns ju som näst bästa lösning om inte annat. För att göra det rätt från början tänker jag koppla in en PT från mitt gym där jag tränar. Eller jag tränar i alla fall där ibland. Eller borde träna där lite oftare åtminstone.

För första gången på länge tog jag mig idag iväg till Kettlebellspasset på gymmet och fick kämpa ordentligt på lunchen. Instruktören Frej är grymt bra på det han gör. Med darrande armar och ben stapplade jag ut efter passet och klamrade mig fast i ledstången nedför trappan och det är ett gott betyg på en instruktör. Okej då, ett dåligt betyg på just den här deltagarens dagsform kan också ha bidragit.

Efter passet kollade jag med Frej om det gick att boka ett PT-pass med honom. Han är inriktad på det som benämns som funktionell träning och det är precis det jag är ute efter för att stärka min stackars kropp till bättre stabilitet och mindre skador. Just nu är den ungefär lika stabil som en piprensare. Den där hobbyvarianten med extra mycket fluff omkring.

Ser fram emot en skadefri och lång skidvinter med många mil i spåret och få skadedagar i soffan.


Kommentarer