Äntligen har jag bokat tid hos en Personlig Tränare på STiL. Det är något jag velat göra i många år men det har liksom inte blivit av.
Det jag vill ha ut av tillfällena är ett träningsupplägg för att jag ska hålla för skidåkningen i vinter. Jag vet ju hur det brukar bli när jag börjar träna något jag inte tränat på länge. Jag blir lite väl engagerad och det blir lätt för mycket av det goda. Slutar ofta med att jag får ont någonstans. Det tänkte jag slippa i vinter.
Torsdagens möte var en konsultation där vi gick igenom allt PTn behöver veta om till exempel min träningserfarenhet, skador och annat för att han ska kunna sätta ihop ett upplägg som hjälper mig istället för stjälper mig. Han vill ju inte ge mig övningar som är dåliga om jag till exempel har en känd skada eller dåligt hjärta eller något.
Det där med träningen och vad jag vill ha hjälp med har jag ganska bra känsla för. Det var den roliga delen att prata om. Jag vet vad jag vill åstadkomma och tror han kan hjälpa mig mycket med upplägg och övningar.
Något jag fasade för var frågorna om kost och sömn. Det är liksom inte prioriterat just nu. Det är inte så att jag inte vet vad och hur jag ska äta för att få olika resultat. Jag prioriterar bara lite annat. Det är så lätt att det går över styr med matplaneringen och jakten på rätt saker att äta. Det leder mest till dåligt samvete för att man inte får tag i rätt mat vid rätt tillfälle och att göra rätt med maten går ut över precis allt annat man gör. Kanske kan jag få lite bra tips och motivation på det området, men jag börjar med träningsbiten. En sak i taget.
Vad gäller sömnen så sover jag kanske lite få timmar per natt, men å andra sidan så är jag mästarinna i att sova i tv-soffan. Det borde ju väga upp nattsömnen med råge. Är inte helt övertygad om att PTn tycker likadant däremot.
Nästa tillfälle PTn och jag träffas går vi igenom träningsupplägget han föreslår så jag får övningar jag kan köra över julen. Känns som bra timing utan att jag ens hade planerat det innan, då det lätt blir lite hur som helst med träningen kring jul. Då får jag en röd tråd att följa och det är större chans att träningen blir av.
I januari någon gång träffas vi igen för att utvärdera hur det gått med träningen. och se hur vi går vidare. Ser verkligen fram emot det här! Träning med lite mer eftertanke än vanligt är en stor förbättring.
Stil är gymmet ute vid universitetet och de har stora och fina lokaler. Just nu är det lite rörigt och de har flyttat runt maskiner och annat för att de håller på att renovera det och göra det ännu större och bättre. De har gott om pass och välutrustade lokaler för detta när de inte renoverar. Kanske är det just så där bra på alla Luleås gym, jag vet inte. Det känns lite extra lyxigt när jag bott i Stockholm i många år där lokaler är dyra och gymmen därför väldigt trånga och överbefolkade. Hoppas jag vågar mig dit och köra mina övningar även om det är lite stökigt mitt i renoveringen.
Det jag vill ha ut av tillfällena är ett träningsupplägg för att jag ska hålla för skidåkningen i vinter. Jag vet ju hur det brukar bli när jag börjar träna något jag inte tränat på länge. Jag blir lite väl engagerad och det blir lätt för mycket av det goda. Slutar ofta med att jag får ont någonstans. Det tänkte jag slippa i vinter.
Torsdagens möte var en konsultation där vi gick igenom allt PTn behöver veta om till exempel min träningserfarenhet, skador och annat för att han ska kunna sätta ihop ett upplägg som hjälper mig istället för stjälper mig. Han vill ju inte ge mig övningar som är dåliga om jag till exempel har en känd skada eller dåligt hjärta eller något.
Det där med träningen och vad jag vill ha hjälp med har jag ganska bra känsla för. Det var den roliga delen att prata om. Jag vet vad jag vill åstadkomma och tror han kan hjälpa mig mycket med upplägg och övningar.
Något jag fasade för var frågorna om kost och sömn. Det är liksom inte prioriterat just nu. Det är inte så att jag inte vet vad och hur jag ska äta för att få olika resultat. Jag prioriterar bara lite annat. Det är så lätt att det går över styr med matplaneringen och jakten på rätt saker att äta. Det leder mest till dåligt samvete för att man inte får tag i rätt mat vid rätt tillfälle och att göra rätt med maten går ut över precis allt annat man gör. Kanske kan jag få lite bra tips och motivation på det området, men jag börjar med träningsbiten. En sak i taget.
Vad gäller sömnen så sover jag kanske lite få timmar per natt, men å andra sidan så är jag mästarinna i att sova i tv-soffan. Det borde ju väga upp nattsömnen med råge. Är inte helt övertygad om att PTn tycker likadant däremot.
I januari någon gång träffas vi igen för att utvärdera hur det gått med träningen. och se hur vi går vidare. Ser verkligen fram emot det här! Träning med lite mer eftertanke än vanligt är en stor förbättring.
Stil är gymmet ute vid universitetet och de har stora och fina lokaler. Just nu är det lite rörigt och de har flyttat runt maskiner och annat för att de håller på att renovera det och göra det ännu större och bättre. De har gott om pass och välutrustade lokaler för detta när de inte renoverar. Kanske är det just så där bra på alla Luleås gym, jag vet inte. Det känns lite extra lyxigt när jag bott i Stockholm i många år där lokaler är dyra och gymmen därför väldigt trånga och överbefolkade. Hoppas jag vågar mig dit och köra mina övningar även om det är lite stökigt mitt i renoveringen.
Kommentarer