Så värt det! Som
jag åkte första säsongen. Förutsättningarna var usla men inget kunde stoppa mig. En kort period var det ohälsosamt kallt, men jag skaffade andningsmask och åkte ändå. Sedan var
det på tok för varmt skidföre resten av säsongen, med ont om snö och den som fanns var som sorbé, men jag åkte och åkte. Kämpade mig
fram och läste på om valla för snöglopp.
Var i princip nybörjare, även om jag tränat skidor när jag var liten. Kom ganska snabbt på banan trots allt, så lite känsla kan ha hängt kvar och jag kan ha haft en liten grund att utgå ifrån. Jag gick flera parallella kurser denna vinter för att komma igång ordentligt. Började med en kurs med Lena Carlsson Lundbäck, fortsatte parallellt med Sävast ski teams skidkurs för vuxna och halkade på slutet av säsongen in på ett par träningstillfällen med Nina Linzén. Alla mycket duktiga instruktörer som gav mig värdefulla tips för min skidåkning.
Hann med ett par lopp också, några av
dem långa och detta gav jag mig på redan första säsongen. Allihop i helt hopplöst före, men skidåkningen verkar vara min grej, det jag har roligt med när jag tränar, så det var värt det. Råneälvdalsloppet och Dundret runt var de två längre. Hoppas på en repris med bättre väderförutsättningar den här säsongen.
Värt varenda
krona i utrustning var det också. Behövde verkligen supermjuka nybörjargrejer när jag började, för att kunna träna på att trycka ner skidan och trycka ifrån ordentligt. Där stod jag sedan halvvägs in i säsongen och hade just på grund av nybörjargrejerna kommit igång
så bra så jag hade behövt seriösare grejer. Resten av säsongen fick jag åka på för mjuka skidor. Hade jag köpt mer svåråkta prylar från början hade jag
aldrig åkt så mycket som jag faktiskt gjorde den vintern.
Längdskidåkningen är en av två vinnare i min träning sedan jag flyttade till Norrbotten.
Kommentarer