Träning och sånt

Fantastiskt. Har aldrig riktigt reagerat på när i tid efter att man bitit ihop, och sett till att komma igång igen, efter en dålig period som man märker skillnad. Har länge haft i bakhuvudet att två månader är en sådan siffra. Visst sjutton stämmer det denna gången! Två månader med "bit ihop och gör". Det märks på kroppen, både i form av ork och i hur den ser ut och beter sig. Ja, alltså jag är ju inte i mål men det märks att det händer någonting i alla fall. Hade det handlat om viktnedgång rakt av bara, hade jag definitivt kunnat märka resultat ganska omgående. Inte för att jag är bättre än alla andra på det utan för att jag äter mycket godsaker och skräp jag kunde låtit bli. Det hade varit enkelt att bara strunta i att äta allt det där. Där vet jag att jag kan ändra på mycket. För mig handlar det mer att jag får tillbaka något slags stabilitet i kroppen och blir starkare i övningarna. Tar inte slut på en gång. Det är alltså värt allt slit att komma igång igen. Visst,...

Nu är det ju så här att när man bestämt sig så gör man. Är det inte så? Jag följer mina program för funktionell träning med kettlebells. Programmen som jag har fått av min PT tidigare. Börjar bli rädd att jag kommer att fastna i de övningar och rörelser som ingår där. Göravissa övningar bara för att någon har sagt vad jag ska göra. Utan att tänka vidare. Vill ju fortsätta utvecklas. Öka förståelsen för övningarna, testa olika tekniker och öka min kunskap kring träningen. Har hittat en hel del inspiration på nätet om kettlebellsträning. Saker jag vill testa. Drillar och sekvenser man kan köra. Planen nu blir att lägga in en "Anything can happen"-dag varje vecka, där jag väljer ut någon drill eller annat spännande upplägg och kör den. Utforskar och analyserar. Kopplar det till det jag lärt mig så här långt. Övriga pass tänker jag fortsätta med det jag vet jag kan, som jag får gjort och som fungerar. Det är ju inte som att det inte är varierande och utvecklande i sig. D...

Vecka 3 började ju bra. Att jag sedan satte mig på flyget på fredagen och åkte till ett konferenscenter vid Arlanda och satt där i arbetsmöte till söndag eftermiddag, gjorde ju inte direkt att genomförda träningstimmar tickade in på träningskontot. Inte det minsta faktiskt. Inte en enda minut för att vara ärlig. Löpning 2 pass Ena passet var de 20 minutrarna på löpbandet före funktionella träningen på gymmet. Andra passet blev i ice-bugsen ute i 22 minusgrader iklädd mycket kläder och värmeväxlare. Vad skulle jag göra utan de skorna och värmeväxlaren? Ett pass till den veckan hade ju varit att föredra. Funktionell träning 1 pass Ett av två tänkta pass genomförda. Det gick å andra sidan mycket bra. Ett sådant pass man ska komma ihåg när man har en jobbig dag. Ibland fungerar det ju faktiskt, och det är för de passen man faktiskt tränar. Längdskidor 1 pass I kallaste laget med 27 minusgrader. Det var så kärvt så man fick staka i varje nedförsbacke. Första varvet var det väl fri...

Det är märkligt det där hur det ibland kan kännas som att träningen går bakåt. Nu tänker jag främst på den funktionella träningen med kettlebells varvat med styrkeövningar. Funderingen då är om det är så att det verkligen går baklänges, eller om det är så att man gör saker mer korrekt? Kanske får man en bättre träningseffekt av det man gör och att träningen därför biter bättre? Eller är det så att jag går åt helt fel håll och faktiskt blir klenare och tröttare? Innerst inne vet jag ju att det är så att jag ökat tempot på övningarna. Jag vilar mindre mellan de olika momenten. Det ska helt enkelt vara jobbigt att träna. Lite obekvämt så där. Annars gör det ju ingen nytta. Att utmana sig själv lite liksom. Då var det det där med tålamodet igen. Att få en långsiktig förändring tar tid. Jag vet det. Att få en långsiktig förbättring kräver att man skapar sig hållbara rutiner. Jag vet det. En klok PT bad mig tänka efter gång, hur lång tid det tagit att bli så otränad som jag var när ja...

Han den där Frej som är min PT på gymmet gick igenom mitt andra program på eftermiddagen. Det var en sanningens timme det. Det är roligt och motiverande med de passen men pinsamt vad klen jag har blivit på vissa saker! De där armhävningarna till exempel vill jag ju inte ens tänka på. Sedan har vi Hill climber (den förberedande varianten när man drar in båda benen) med Jungel gym/trx. Man vill ju bara lägga sig ner på golvet och gråta. Jag inser ju någonstans att jag förhoppningsvis kommer förbi det läget någon gång och det blir genomförbart. Tills dess blir det nog att ta med en handduk till passen. Inte bara för att torka svetten ur pannan med, utan tårarna också. Men jag vill ju ha träningen lite tuff och besvärlig om det ska ge någon effekt. Jaja, med min mycket begränsade kroppsstyrkas mått mätt. Obekvämt är det trots allt att göra framsteg med sin träning. Inte tal om annat. På ett bra vis menar jag då. Bekvämt är det bara i soffan med en semla, en stor latte med en extra shot ...

Det knasigaste på hela julresans hemfärd på 135 mil var när vi med tio minuters marginal till stängningsdags på nyårsdagen lyckades passera HE Fitness i Stockholm och de hade öppet! På nyårsdagen av alla dagar, och precis när vi passerade! Vad är oddsen för det? Jag fick äntligen tag på en sådan kettlebell som jag verkligen vill ha. En Competition kettlebell! Det finns inte att köpa i Luleå vad jag kan hitta i alla fall. Det fick bli en 12 kg denna gång. Vågade bara köpa en kettlebell (ville ha tre olika) och det var nog lika bra att det bara blev en när jag såg sambons min när jag kom släpandes på den till bilen som han väntade i. Han tyckte den var gigantisk. Han hade förväntat sig en i storlek med de vi hade sett på XXL, en sån där liten söt. För att våga träna med den hemma utan att riskera att den landar nere hos grannen i lägenheten under om jag tappar den har jag köpt tre paket träningsmattor i pusselformat från XXL. Tappar kettlebellen gör man garanterat så det är lika bra...

Fram med kvastskaftet bara. Nu börjar vi från början. Redan uppvärmningen fick mig att få träningsvärk. I hjärnan den här gången. Det är det där med att koordinera stabiliteten hela vägen genom kroppen när man gör övningarna som måste till. Det lutar åt att min träning kommer att innehålla MAQ-övningar framöver. Glad och nöjd över det. Kettlebells är något jag tycker om att träna så programmet är till stora delar uppbyggt på det. Var i förra veckan på genomgången för första delen av min träning. Då gick vi igenom fler intressanta detaljer för hur man ska tänka med svingarna. På gruppträningen hinner man ju inte med att gå igenom precis allt för att få till en bra teknik. Programmet innehåller en stor mängd kettlebellssvingar kombinerat med styrkeövningar. Styrkeövningarna involverar både kettlebellskulan, jungel gymband (som TRX-band ungefär) och egna kroppen som den är, som belastning. Upplägget är med fokus på rörligheten och stabiliteten i axlar, bål, höfter och knän. Jag kan...

En av de saker som oroar mig inför vinterns skidträning är mig själv. Min mentala inställning till skidåkningen. Jag är rädd att det blir som vanligt när jag börjar att jag kör på tills jag stupar, bara för att det är så roligt. Ett av problemen med upplägget gå ut hårt och öka är att jag är relativt otränad nu och riskerar att dra på mig skador bara därför. Lösningen på det borde ju vara kompletterande träning som skulle utförts förebyggande i god tid innan skidsäsongen. Om vi nu stryker det där ”i god tid innan” då det är uppenbart att detta passerat för länge sedan så är det väl lika bra att kicka igång kompletterande träningen så fort som möjligt. Det känns ju som näst bästa lösning om inte annat. För att göra det rätt från början tänker jag koppla in en PT från mitt gym där jag tränar. Eller jag tränar i alla fall där ibland. Eller borde träna där lite oftare åtminstone. För första gången på länge tog jag mig idag iväg till Kettlebellspasset på gymmet och fick kämpa ...

Gymmet är ju alltid en tillflyktsort när man är skadad eller av andra anledningar inte kan träna det man brukar. Det är också ett bra ställe då vädret inte är överens med de aktiviteter man tänker utföra. Att köra enduro utan dubbdäck i första snöslasket till exempel. Eller att åka skidor innan det har blivit riktigt skidsnö. Gymmet är också det ställe som jag borde tillbringa tid på för att jobba upp styrka för att inte bli skadad  i det andra jag tränar.   Är det värt årskortet? Är jag där tillräckligt ofta? Egentligen inte, men planen är ju att jag ska vara där. Det är framför allt kettlebellspassen jag uppskattar och har fått användning av i allt annat jag tränar. Räknat i antal gånger och hur stor del av åter så är det väl tveksamt ekonomiskt sett men det har ju hjälpt mig mycket i skidåkningen och löpningen så det får funka. Har också gått nött lite på Milon-anläggningen på gymmet när jag inte riktigt haft ångan uppe med annan träning. Det värderar jag också h...

Dagens Kettlebellspass på 45 minuter var effektivt. Den här instruktören gjorde lite annorlunda mot den jag är van vid som är skadad men som jag tycker är vansinnigt duktig annars.  Tänkte vara modig och ge det här ett försök. Det började med att vi en bit in i uppvärmningen fick välja mellan vanliga åttan eller övningen ”Bring Sally up”. Det blev det senare, och det var ju inte att leka med! När sångaren sjöng ”Bring Sally down” skulle man gå ner i benböj med med valfri Kettlebell i famnen, och naturligtvis resa sig upp när han sjöng Bring Sally up”. Det där fortsatte såklart genom hela låten. Mellan de stroferna var det tänkt att man skulle stanna statiskt i det läge man befann sig i. Det gjorde ont i musklerna! Intervallerna efter uppvärmningen var 2 set med Deck squat , 2 med Russian twist och 2 med Windmill , och varje set varvades med olika typer av svingar. Hela sekvensen kördes sedan ett andra varv. Jag försökte köra så mycket jag vågade med en lite tyngre kula än t...