Träning och sånt

Blåbär på ovansidan på hojen, syns väldigt väl på vit plast. Blåbär på min rosa-vita crosströja. Blåbär på crossbrillorna. Jag kunde verkligen inte hålla mig på hjulen idag. Helt slut. Matt. Orkeslös. Att försöka köra enduro med feber och förkylning i kroppen var en dålig ide. Det visste jag redan innan, om jag bara hade märkt att jag hade feber. Det upptäckte jag på när jag kom hem, hade parkerat mig i soffan och bara lät kroppen säcka ihop. Katastrofdålig körning idag helt enkelt. En stackare som fick köra efter mig och stå och vänta hela tiden medan jag tjorvade omkring upp och ner i blåbärsriset och bland stenarna, de andra körde i förväg och stannade och väntade in i på varje ställe där vi svängde av. Värre än vanligt alltså. Vilken skillnad mot dagen innan när allting tuffade på så fint. Nya tag nästa gång antar jag, bara jag blir frisk från den här irriterande förkylningen. Foto: Ola Norén

Lördagsskoj, och inga flygturer idag. Skönt. Började lite försiktigt med lättare uppvärmning då kroppen var sliten efter förra söndagens tvärstopp. Lite stel i hålla-emot-musklerna i höger överarm/framsida axel. Annars rätt ok. Sedan hittade vi fantastiska endurospår att köra, lagom knepigt. Vi sparar en saftig utmaning tills jag är lite piggare i kroppen igen, men den lite steniga slingriga stigen fram tills dess var riktigt rolig. Fortfarande är det tvära vändningar helt om runt träd och liknande som är lite knepiga när det är smalt. Måste luta hojen för mycket för att orka hålla emot, om jag ska lyckas nå ner med foten tillräckligt långt ut för att lyckas "brappa" runt den uttan att jag bara tappar ner den. Är ju ganska normallång för att tillhöra damklassen så att säga, och då är hojen lite hög för vissa akrobatkonster., och jag behöver hitta bra sätt att lösa problemen på. Fint höstväder och bra temperaturer för endurokörning nu. Ser fram emot en rolig höst!

En fin sensommareftermiddag i enduroskogen, mellan träden på de uppkörda stigarna. Genvägar mellan stigar, runt träd och stenar. Körningen gick så otroligt bra. Roligt! Tvärstopp. Någon hade grävt ett stort hål där. Framhjulet liksom åkte ner i den stora gropen, resten av ekipaget efter. Tog stopp i gropens "vägg" på andra sidan. Både hoj och jag flippar över. Jag på mage i gropen och hojen snyggt över ryggen, för att sedan tippa omkull över mig. Tack och lov kör jag aldrig i skogen ensam. Hade aldrig kommit loss själv. Det är också tur att man inte kör så fort i den typen av terräng. Gjorde inte illa mig. Mest en massa blåmärken. Musklerna runt axeln och ner på ryggen och armen är fortfarande duktigt stela efter några dagar. Börjar släppa nu i alla fall. Jag har faktiskt varit så stel i musklerna så jag inte kunnat träna på några dagar. Får försöka hitta något som fungerar att köra idag, kanske lite stavlöpning. Skivstångspasset med marklyft, knäböj och bä...

Månader (i flertal) har passerat. Starten på året var ju bra träningsmässigt. Den senaste tiden är det väl värre med. Formstatus nu . Läget är ett sådant att formen är allt annat än i topp. Allmänstatus är bra, men träningsmässigt är det vilande. Flytten har inneburit att tiden bara springer iväg. Så kommer det nog att fortsätta ett tag. Flytten har också kryddats med diverse förkylningar och allergin har väl inte varit riktigt i under kontroll av allt flyttdam periodvis. Energin har inte varit på träningssidan av livet hittills alltså, men nu börjar den återvända igen. Jag är hoppfull! Löpning . Senaste veckan eller så har jag kommit ut på två kortare löparrundor, runt 5 km eller så. Gick ganska bra. Nu gäller det att fortsätta därifrån utan att köra på för hårt. Det där med att börja försiktigt har väl aldrig riktigt varit min grej men jag har blivit lite förståndigare och bättre på just det de senaste åren. Funktionell träning. Förutom lite lösryckta övningar insprängda i ...

Underbar tur i solskenet och skogen med lilla Endurohojen idag. Nu börjar det närma sig slutet på säsongen för skogsturerna här i Norrbotten. Det var varmt och bra temperatur idag, men fruset under översta lagret, vilket gjorde det halt att köra. Det kommer bli en lång vinter är jag rädd. Jag har ett par dubbdäck med endurodubb väntandes på att bli påkrängda. Frågan är bara om det är värt jobbet att lägga på dem. Det måste frysa på ordentligt om det ska gå att köra med dem, men man måste komma ut och köra innan de blir för mycket snö i så fall. Sedan blir det en lucka i körningen tills våren när det blir möjligt att köra igen säger de.  Värst är väl att jag var gipsad i 6 veckor och tappade en stor del av hojsommaren så. Är inte riktigt klar med körningen känner jag. Har inte riktigt hunnit avsluta säsongen. Får se om det blir fler enduroturer innan vintern. Hoppas på någon mer. 

Intressant tur på Enduron i skogen idag. Det var snorhalt precis överallt. Det var lerspår toppat med ett lager av blöta löv. Det låg blöta pinnar kors och tvärs över stigarna och spåren, och längsmed. Det var stenar och spårig sand. Hade också tagit bort mina styrhöjare innan passet då jag upplever att de förändrar köregenskaperna en del. Ovan vid originalläget igen som jag är, så fick jag mycket vikt på framhjulet när jag körde vilket inte underlättade halkkörningen alls. Blir bättre när jag vant mig vid att ha styret "nere vid knäskålarna" igen. Fick d åligt flyt i körningen idag helt enkelt. Behöver hitta bra balans i körningen igen eftersom jag sänkt ner styret till originalposition. Har svårt att bestämma mig för om det är bäst att köra med eller utan styrhöjare på Freeride 350:n. Det har både för- och nackdelar. När jag satte dit höjarna upplevde jag att hojen förlorade lite av hur snabbt den byter riktning. Å andra sidan så var höjarna snällare mot nacken då styr...

Är det bra eller dåligt att springa med gipset? Blir ju helt utslagen så fort jag gör någonting. Har testat att springa två gånger med gipset. Planen var att springa eländig terräng för att bara skutta omkring lätt och sakta för att orka vara ute länge. Målet med passen är att inte gå upp så mycket i vikt när jag går hemma och skrotar med gipset. Därför dissar jag korta snabbare pass just nu till förmån för aktivitet under längre tid. Rätt eller fel spelar nog ingen större roll då all aktivitet är bättre än soffan. Resultatet av de två genomförda passen var att jag sprang jättelångsamt med inslag av klättring på stigar uppför klippor, och gick i obanad terräng på vägen. Jag var ute en bra stund och lufsade och jag var helt komplett utslagen efteråt. Och då menar jag att jag var utslagen länge. Slutsatsen av det är att jag inte riktigt vet vad för nytta den typen av pass ger i det här läget. Det jag höll på med innan jag blev gipsad förutom löpningen var ju enduro, rullskidor och k...

Så där ja. Har väl kanske väntat på den där vurpan. Det har liksom gått väldigt bra med endurokörningen rätt länge nu. Plötsligt händer det. En riktig liten skit-vurpafaktiskt i förra veckan. Framhjulet hamnar i lös jord och plogar sig fram. Hojen gör en low-sider och vi (hojen och jag) kasar in i busken bredvid vägen. Sakta går det, men slutar ändå med ett litet tvärstopp. Det där kändes som att det lät snäpp i handen. Ställer mig upp och går runt lite och rör på armar och ben och sånt. Funkar som vanligt såklart. Knyter ihop händerna och spretar ut dem. Njae. Vänstern gör ont och känns stel på något vis. Funderar en stund och konstaterar att jag nog ska behålla handsken på tills jag kommer hem för jag får kanske inte på mig den igen om jag tar av den ute i skogen. Niklas lyfter upp hojen och jag tar tag i den och ska kliva på. Tappar greppet med vänstern så hojen tippar. Ja men då så, där är väl den handen kass och behöver kollas. Gör om gör rätt. Niklas håller i hojen istället ...

Det är hur jag än vrider och vänder på det bara bäst att bo här i Luleå jämfört med Stockholm. Jag har hamnat rätt. Det finns dock två saker som jag saknat här i Luleå. För det första saknar jag karateträningen. Jag hade ju ändå tränat ganska länge i klubben jag lämnade kvar i Stockholm och jag hade en del grejer med mig därifrån som jag ville fortsätta träna på. Tyvärr hittade jag ingen som tränade just det som jag vill göra här i Luleå. Den andra grejen jag saknat är kaffekedjan Espresso House, men det är ju löst nu då de till slut ledsnat på mitt tjat och startar upp i Smedjan. Det är ju en vansinnig tur att jag inte jobbar inne i city, för då hade jag varit där och köpt kaffe varje dag. Här är några saker som är bättre här än där jag bott förut: * träningsmöjligheter på gym, större ytor med färre människor. Lägre träningspriser. * träningsmöjligheter i naturen är obegränsade * korta avstånd precis överallt * ingen tunnelbaneträngsel * snö på vintern * skidanläggning ...

Lite annorlunda dag 1 av Extreme enduro i Lagares i Portugal. Säger bara en sak, den stan har trappor! Många trappor! Verkar ju superroligt! Förstår inte hur de lyckas ta sig fram bara. 

I serien om träningsformer jag plockat upp sedan jag flyttade till Norrbotten så har jag sparat den fina godisbiten till sist. Första säsongen blev det ganska korta rundor och inte extremt många timmar på hojen totalt sett. Jag blev trött fort när jag var ute, och det var var utmattande mentalt att få till tekniken med trailandet över stock och sten. Var ändå ute ganska ofta viss perioder och när vintern kom var det till och med ledsamt att ställa kompisen i garaget. Säsong två har det blivit mycket mer kört och längre turer än tidigare. Har lärt mig massor och vågar köra på ett helt annat sätt. Det har blivit mycket småjusteringar på hojen som har gjort att jag fått en ännu bättre och roligare körning. Det har blivit kört så mycket så jag inte alls kommit ut med mina fina rullskidor så mycket som jag önskat. Här till skillnad från Stockholm är det genomförbart att ta på sig utrustningen i lägenheten, rulla ut hojen ur garaget och rulla iväg på den landsvägsreggade endurohoje...

Det finns många saker man behöver kunna göra om man ska köra enduro. Hojarna behöver service ganska ofta och saker går sönder. Särskilt om man kör mer i naturen än uppepå som min sambo brukar säga att jag gör. En sak av många som jag inte gjort själv än är att byta däck. Idag sitter det trail-däck på som är vansinnigt bra på våt sten, men när det kommer till sand eller lera så packar de igen på en gång och det blir halt att köra. Tänkte då prova med cross-däck eftersom det är ganska mycket sand här uppe i Luleå. Om man inte provar så kan man ju inte veta vilket man tycker bäst om. Om jag då vill ha lite olika däck att köra med och prova mellan så bör jag kanske kunna byta mellan dem också. Känner inte riktigt att jag har lust att lägga pengar på extra fälgar just nu. Min ondskefulla plan här var i och för sig att be min sambo "visa mig" hur man gör och helt sonika låta honom göra bytet som den gentleman han är. Då visade han mig istället det här klippet på hur man själ...

- "Whats your definition of freedom, is it an ideal destination... or an ideal journey?" så börjar den. Filmen. Känslan. Längtan. Har varit lite hängig här några dagar då jag insett att min underbara första skidåkarvinter snart är slut. Vad ska jag göra när snön är borta? Allt annat känns så väldigt avlägset och inte så lockande. Fick ju verkligen en kickstart med träningen när jag köpte skidorna. Jag är ju liksom inte klar med min skidåkning. Det får inte ta slut nu. Men då fick jag länken till den här filmen Freeriders skickad till mig. Då vände det. Sitter här med ett stort leende och en klump i magen av längtan. När längdskidsäsongen är över byter jag skidskorna mot crosstövlarna. Kränger på mig skyddsjackan och tröjan över, klättrar ner i byxorna, trycker ner hjälmen på huvudet. Kravlar mig upp på den höga hästen. Nåja, det är ju en Freeride så den är ju överkomligt hög i alla fall, och ger mig ut över stock och sten, grus och stigar, stenar och rötter.  J...