Träning och sånt

Varje dag i december, vid lunchtid släpper han en ny lucka i julkalendern. Patrick på Sport Performance Center . Det här var riktigt bra för mig. Resultatet hittills är att jag PÅ RIKTIGT har blivit starkare och uthålligare. Även min vanliga träning på gymmet hemma har fått den fart den förtjänar, den träningen blir också utförd varje gång eftersom jag ändå ska göra dagens lucka. Ingen vill ju missa en lucka i julkalendern liksom. Då kommer ju Roffe ha gjort alla passen och jag har missat något. Det går ju inte. Upplägget började lugnt och fint dag 1. Jag har hakat på dagens övningar på den vanliga träningen. Vart efter dagarna går bygger passen i julkalendern på i tid och intensitet. Vid två tillfällen har jag hoppat över någon dag för att jag varit sjuk eller sliten, men de passen har jag tagit igen dagen efter. Lite tuffare men ikapp igen! Frågan är vad jag ska göra efter att julkalendern tar slut på julafton. Kom...

Tankarna maler. Ibland blir det inte som man tänkt. Drömmen om hur bra det skulle bli förblir en dröm.   Ingenting har blivit som man planerat. Det fanns en plan. Det fanns en utstakad väg. Framtagen med energi och positivitet. Mitt fantastiska liv som skulle bli. Tänk bara. Armgång i monkey bar. Toe2Bar, chins, hopp upp på de höga plyoboxarna roliga övningar i ringarna. Ja ni vet. Allt det där man haft som mål, som dröm som fantastiska planer. Det blev ingenting med det. Godis och kakor däremot, det är jag bra på. Coca cola och energidrycker. Mums. Ja inte den där sorten som de försöker lura i oss ska vara bra för träningen ens en gång. Bara de har mycket koffein är jag nöjd, för att slippa lyfta arslet ur filmsoffan för att först göra kaffe, och sedan en gång till gå och hämta det eländiga kaffet. Nämnde jag kakor och choklad, det gjorde jag va? Varför? Jag vet inte. Kan vara att jag fick lite brist på dels motivation såklart, men också brist på idéer på vägen. I ett ...

Vecka 39 kunde jag äntligen se att jag kommit in i rutinerna. Fler pass blir av, det känns inte som att jag behöver lägga all kraft jag har för att komma igång med ett pass. Det har varit lite kinkigt och latmasken har pipit lite halvhjärtat och försiktigt. Det har målmedvetenheten avbrutit på en gång. Ett antal pass har blivit genomförda. Det känns som att jag klivit in i fas 2, den fas som kommer efter den hopplösa att-komma-igång-fasen när det känns helt oövervinnligt att ta på sig träningskläderna. Jag får vara nöjd som tog mig igenom den. Löpning, 1 pass.  Ingenting ville riktigt fungera. Ett pass som bara behövde bli gjort. Snabba promenader, 2 pass.  Raska promenader för att jaga igång kroppen lite mitt på dagen. Behövdes och blev av. Enduro, 0 pass.  Ingen Enduro denna vecka. Helgen gick åt till en konferenshelg. Funktionell träning, 2 pass.  Två pass med 500 svingar och styrkeövningar denna vecka. Det ena var tungt att få geno...

Då är vi där igen. Börjar om. Med träningen alltså. Det är som att det är ett uttryck som borde vara sällan förekommande jämfört med träningstillfällena. Det är det inte. Det är ungefär varannan gång eller något. Kanske inte så ofta, men ganska ofta i alla fall. Eller ja det är ju sällan förekommande i tid räknat, men mest för att det är väldigt långt mellan gångerna. Det är som det brukar heta så att jag tränar regelbundet. Nu med ganska långt mellan gångerna bara. Nu handlar det om att få tillbaka något slags kondition. Och styrka. Och ett allmäntillstånd som inte är som en säck potatis. Det vore ju nice om den vikt som hasar omkring i mina skor kunde vara lite lägre. Och bestå av lite mer muskler och lite mindre av det där andra. Jag antar att man behöver träna då. Träna är bra. Det är nyttigt. Bara det att det är väldigt obekvämt. I alla fall om det ska göra någon skillnad. Det går säkert att träna mindre obekvämt men då går det åt så hiskeligt med tid istället. Och det löser ...

Är det bara jag eller finns det fler som har lite trassligt med att jobba full tid, träna och hinna laga vettig mat? Jag menar, jag vill ju inte vara hänvisad till hel- och halvfabrikat och superprocessad mat. Jag mår bäst av hembakat bröd. Det är ju jättelätt att få till när man ska jobba full dag och träna lite utöver det. Not! Nu har jag varit igång och bakat ett tag och börjar väl få lite grepp om vad som trasslar till det och vad som fungerar. Nu har jag kommit till läget där jag vågar gå lite utanför instruktionerna och modigt nog laborera med jästider och temperaturer på jäsningen.  Hittade denna sida med tips om hur man kan anpassa jästider till verkligheten på Pain de Martins sida. Det är tack vare hans böcker och tips som jag orkat börja bängla med brödbak över huvud taget. Han får till och med en sådan som mig att slappna av lite och testa olika sätt att hantera bröddegar. Att känna att det inte behöver vara jättekrångligt bara för att det tar lite tid. Att inse...

Denna vecka 6 är jag då tillbaka i träningsmängd igen. Både i fas med vart jag ska vara med årsmålet, och så har jag tränat in tid som saknades denna vecka. Jobbets hälsoutmaning hamnade prick rätt i schemat och jag kunde på något underligt vis gå på båda passen denna vecka. Jag har kommit väg ut i skidspåret flera gånger. Längdskidor, 5 pass Sista passet på tisdagskursen i skate. Kommer sakna den. Känns inte som att jag var i närheten av klar. Behöver nog boka in en PT-timme eller något när jag tränat en del på egen hand. Onsdagsträningen var klassisk åkning, riktigt bra och rolig. Hann till och med tre pass skidor på egen hand. Två skate och ett klassiskt. Mycket nöjd med det. Gym, 2 pass Båda passen hälsoutmaningen på jobbet. Ett Cardio cross pass och ett GRIT-pass. N var sjuk hela veckan så jag fick inget sällskap till funktionella träningen vi brukar göra. Passade på att åka mycket skidor denna vecka istället. Löpning, Inget pass Fick inte plats i schemat för all...

Jag vill ha mat. Riktig mat. Inte snabbprocessade plastförpackade varor som producerats kostnadseffektivt på kortaste möjliga tid. Inte matvaror framtagna med snabbmetoder och genvägar. Inte framtagna med "moderna" hjälpämnen för att det ska ta så kort tid som möjligt att tillverka maten, och för att det ska gå att hantera så stora mängder råvaror som möjligt med minsta besvär. Baka bröd är en sådan sak. Det bröd som blir gott är det som får ta tid att baka. Det där brödet i allmänna bröddisken i affären är en billig och snabb lösning när man behöver fylla på skafferiet. Men ´goddammit´ vad det smakar dåligt och vad trist magen tycker att vardagen är helt plötsligt. Ja jag får ont i magen på riktigt. Och nej det är inte glutenintolerans. Vet inte vad, men något som inte händer med mitt hembakade bröd i alla fall. Snabbjäst i degen? Halvgräddat? Det köpta brödet verkar vara snabbprocessat och kostnadseffektivt framtaget i alla fall. Billigt och snabbt att slänga ner i shopp...

Nu är jag igång med träningen. Fortfarande något otränad och i mindre bra form än jag kanske tänkt, men börjar få till rutiner. Jag kör enduro, gymmar lite och springer enligt mitt program fast inte riktigt så ofta. Igår när jag kom hem efter löparrundan efter ett gäng tusenmetersintervaller var jag helt utslagen. I morse hade jag behövt sova mer men behövde stiga upp och gå till jobbet. Träningen sätter sina spår. Tanken som slog mig då, visst gör det väl skillnad? Visst är det väl värt det? Visst gör jag väl detta av rätt anledning? Hade det varit intressant för mig att genomföra ett maraton så hade det ju varit värt varje minut av plåga för att komma dit. Om jag hade bestämt mig för att bygga en fitness-kropp och skulptera varenda muskel i kroppen i rätt form och storlek så hade det varit värt varje minut av plåga. Men för att hålla mig borta från extremt dålig form när jag ändå älskar att äta orimligt mycket kakor och godis? Det är ju väldigt mycket besvär och ordentligt obekv...

Fick  igår när jag kom hem efter tidernas sämsta löppass frågan, "men varför sprang du en hel mil då?". Ja, så här i efterhand, det undrar jag också. Det slog mig aldrig att jag bara kunde ha vänt tillbaka hem när jag efter 200 m insåg att kroppen inte fungerar alls. Då pratar vi 200 m nedförsbacke. Jag kämpade mig runt snorig, tungt att andas, tung i kroppen och knäckt. Jag kunde ju bara stannat till lite, tänkt efter och konstaterat att det här håller inte. Istället blev det drygt en mil med diverse backar både uppåt och nedåt. Asfalt och terräng blandat. Stigar, motionsspår och transport på gång- och cykelbanor. Funderar lite på hur det kommer sig att man inte bara vänder och springer hem till soffan och katten istället. Varför man inte tittar in på jourlivs i huset bredvid och köper något lite gott som är "nyttigt för själen" istället. Varför man plågar sig runt rundan i långsammaste tempot man kan tänka sig och ändå är helt slut. Kunde ju lika gärna varit ...

Så lätt det är att bara gå och köpa en påse godis när man sitter hemma hela dagarna. Eller Dr Pepper. Varför inte lite gott till fikat. Men nej så onödig. Det vore att göra det ännu jobbigas att komma tillbaka till träningen när man till slut blir av med detta evighetsgips. Missförstå mig inte, det är inte så att jag inte äter alla godsaker jag åt innan, det gör jag absolut. Kvällarna är det samma glass- och kakparty som vanligt. Varenda kalori, kolhydrat, sockerkorn och fettdroppe går ner. Vad jag menar är att det är väldigt lätt att trycka i sig ännu mer gott under dagarna, bara för att jag går hemma och skrotar. Det finns grader av allt. Jag vet mycket väl hur tungt det kommer bli att komma igång bara som det är när det är dags. Jag behöver inte försvåra det ytterligare med ännu mer slarv än vanligt. Nu försöker jag bara underhålla det läge som är, så det inte rasar iväg ännu mer. Nu är det ju ändå ganska stabilt. Ska strax försöka krångla på mig löparkläder och ge mig ut på ...

Är det bra eller dåligt att springa med gipset? Blir ju helt utslagen så fort jag gör någonting. Har testat att springa två gånger med gipset. Planen var att springa eländig terräng för att bara skutta omkring lätt och sakta för att orka vara ute länge. Målet med passen är att inte gå upp så mycket i vikt när jag går hemma och skrotar med gipset. Därför dissar jag korta snabbare pass just nu till förmån för aktivitet under längre tid. Rätt eller fel spelar nog ingen större roll då all aktivitet är bättre än soffan. Resultatet av de två genomförda passen var att jag sprang jättelångsamt med inslag av klättring på stigar uppför klippor, och gick i obanad terräng på vägen. Jag var ute en bra stund och lufsade och jag var helt komplett utslagen efteråt. Och då menar jag att jag var utslagen länge. Slutsatsen av det är att jag inte riktigt vet vad för nytta den typen av pass ger i det här läget. Det jag höll på med innan jag blev gipsad förutom löpningen var ju enduro, rullskidor och k...

Träningsglädje är en skör liten historia. Det gäller att hitta den, och när man hittar den är den ofta hal som en liten blöt tvål. Det hänger på så många saker att ett träningspass blir just så där bra som ett träningspass kan bli. Saker som påverkar träningsglädjen åt olika håll: Väder i förhållande till träningsaktivitet. Skadeläge och hur skadefri man lyckas hålla sig. Träningsnivå i förhållande till träningsform. Utrustning , om den är bra eller undermålig, och om den havererar eller håller ihop. Ekonomi . Kan man kosta på sig resor och event som man delta i för att utvecklas vidare i sin träning. Det är naturligtvis alltid extra roligt att träna i nya fina grejer också kan jag tycka. Tid . Hinner man med att klämma in sina pass i livspusslet, och hinner man göra det man vill på de pass man faktiskt hinner med att genomföra. Träningskompisar . Har man någon att dela sitt intresse med och som kan peppa varandra. Eller tvärt om om man föredrar att träna själv, slippa träng...

Sakta kommer träningen tillbaka. Det är som vanligt, det som gör att man inte kommer iväg på passen är latheten och bekvämligheten. Det har blivit en vana att bara skjuta på att ge sig iväg på ett träningspass. Den där trögheten när man ska kliva i träningskläderna sitter som ingrodd i vardagen efter månader av uppehåll. Det har i alla fall blivit ett par pass sedan senaste inlägget. Mina fina rosa rullskidor har fått ta mig ut på stakpass två gånger. Äntligen! Jag har även kommit mig ut på ett löppass. Den stora skrällen var nog att jag dammade av mina inlines en sväng också. Det har gått oväntat bra att träna. Jag har av någon märklig anledning orkat att staka i rullskidåkningen. Tidigare när jag dragit igång den träningen har jag tagit i och inte fått något flyt alls. Det har liksom bara varit segt och tungt, så där att jag inte kommit någonstans. Inte orkat hålla upp överkroppen som jag ska. Fått ge upp tidigt. Nu när jag har åkt har det liksom rullat på. Visst är det ju allti...

Så här i semletider. Nu är det ju som så att balans på energi in och energi ut blir alltid en kamp. Endast en mental viljekamp i och för sig, men en kamp. Den balansen är inte ett koncept som är svårt att förstå. Det skulle gå lätt att räkna fram hur mycket av varje sort som behövs om man vill det. Man har ofta en ganska bra känsla mellan tummen och pekfingret för vad som är tillräckligt i det ena fallet, och mer än tillräckligt i det andra om inte annat. Å ena sidan har vi mängden energi som görs av med i form av träning, och å andra sidan mängden energi som äntrar systemet i form av semlor och godis. Jag kan bara konstatera en sak, och det är att jag tycker om semlor och godis. Mycket, många och ofta vill jag ha godsaker. Jag tycker i och för sig om att träna också. Riktigt roligt tycker jag att det är. Jag tränar även de dagar det inte är lika roligt bara för att bädda för de dagar som är extra roliga att träna. Så att man är i form för att orka liksom. Det är bara det...

Läser i tidningarna att det är stor ökning av svininfluensafall i mälardalsområdet senaste veckan. Jag chansade och vaccinerade mig och har haft det bra efter den och bara blivit lite lätt febrig och öm i armen ett par dagar när jag tagit vaccinet. Jag är trots allt mycket glad att jag valde att vaccinera mig. Det är ju så många som funderar på om de ska eller inte ska göra detg. Det finns ju inte så mycket att skriva när det gått bra liksom så man ser ju inte så mycket av det när man söker information. Började träna lite lätt så fort den pyttelilla feberna var borta två-tre nätter senare. Såg till att inte jaga upp pulsen alls utan bara komma igång lite lätt.  Nu är det väl bara att ta det lite lugnt och tvätta händerna ofta och kanske undvika ställen där mycket människor trängs. När det går. Annat kan man väl inte göra medans man väntar ut tills det försvinner ur omgivningen.

Hoppas vara frisk nog att träna ikväll. I alla fall kata- eller teknikträning vid sidan om om inte annat.

Mindre ont i halsen idag men det är inte helt borta. Hoppar över gymträningen idag. Nu har jag riktigt mycket träningsabstinens. Hade mycket ont i kroppen i ghelgen. Tror det hänger ihop med det halsonda som bröt ut i söndags kväll. Det är mycket förkylningar och influensor som går runt just nu. Nu vill jag bara få komma igång och träna igen. Otålig!

I natt fick jag feber och var inte frisk när jag vaknade. Stannade hemma och sov. Det är lite trist att vara sjuk. Riktigt tråkigt är det att jag inte kan träna ikväll. Hade verkligen sett fram emot det. Jag kan ju lova att det är för att alla går till jobbet sjuka som jag till slut åkt på samma som andra. Nu väntar jag ut det här och sedan ska jag träna järnet!

Idag har jag fått svininfluensavaccin och därför har jag inte tränat. Känner mest lite ont i överarmen där de stack mig och så har jag eventuellt lite förkylningssymptom. Får se hur det ser ut imorgon.

Nu mår jag bra igen! Ska testa träna lite lätt ikväll och se vad kroppen säger om det.