Träning och sånt

Här hittade jag en film på Youtube som visar exakt de hyss jag har för mig i skidspåret. Killen i filmen har också en del övningar för att komma till rätta med dessa otyg, och jag ska ta och testa dessa på Ormberget någon dag. Med risk för att idiotförklaras för tid och evighet efter att alla sett mig göra dem ett par gånger, men det är det värt om det ger mig en lite bättre åkteknik. Om det är bra tips eller inte har jag ingen aning om. Det skadar ju inte att testa!

Äntligen har jag kommit ut på mina första skate-pass för säsongen. Det var premiärtur för mina nya skidor i torsdags. Bra var de också. Tror jag kan vara riktigt nöjd med det här inköpet. Att sedan föret var perfekt för skate-åkning gjorde ju inte saken sämre alls. Åkningen första kvällen var intressant. Till att börja med så visar det sig att jag skulle satt dit de där små plastbitarna vid hälen på bindningarna ordentligt med verktyget som kom med. Det hade jag inte gjort. Ibland är det bra att plocka upp grejer som andra har tappat i spåret, och lägga dem så att den som tappat dem kan se dem när de letar. Det blir så mycket enklare när man åkt färdigt och inser att det är ens egna grejer. I början på passet var det som Bambi på hal is. Jag stapplade mig fram och fick kramp på framsida underben. Inget att hetsa upp sig över. Minns att det var likadant förra året när jag började åka. Det går över på en liten stund. Tog det lugnt och tekniktränade och det släppte lite efter hand.

Känner mig lurad. Alla andra säger att de köper skate-skidor för att slippa valla, så det gjorde jag också. Så varför stod jag i vallaboden hela kvällen igår?!!  Efter jobbet blev det en tur med stackars sambon till Storheden och nyöppnade XXL och Intersport för att handa mer skidprylar. Han får utstå mycket i skidväg med tanke på att han är helt ointresserad av att åka längdskidor själv. Jag förstår inte hur jag kunde tro när jag började åka att jag bara skulle köpa ett par enkla skidor, pjäxor och stavar och ut och mysåka lite. En fästvalla på det så behöver jag inte krångla mer. Jo du, visst hörru! Den här sporten har definitivt kvalat in på kategorin materialsport för länge sedan. Gårdagens inköp blev en Stav-väska på XXL för att slippa problemet med att stavarna spretar åt alla håll i bilen när jag försöker lasta i och ur saker. Nu ska det bli ordning och reda i lilla Golfen. Tyvärr säljer XXL inte Skigos vallor så det blev en tur till Intersport efter det för att fylla på

Fram med kvastskaftet bara. Nu börjar vi från början. Redan uppvärmningen fick mig att få träningsvärk. I hjärnan den här gången. Det är det där med att koordinera stabiliteten hela vägen genom kroppen när man gör övningarna som måste till. Det lutar åt att min träning kommer att innehålla MAQ-övningar framöver. Glad och nöjd över det. Kettlebells är något jag tycker om att träna så programmet är till stora delar uppbyggt på det. Var i förra veckan på genomgången för första delen av min träning. Då gick vi igenom fler intressanta detaljer för hur man ska tänka med svingarna. På gruppträningen hinner man ju inte med att gå igenom precis allt för att få till en bra teknik. Programmet innehåller en stor mängd kettlebellssvingar kombinerat med styrkeövningar. Styrkeövningarna involverar både kettlebellskulan, jungel gymband (som TRX-band ungefär) och egna kroppen som den är, som belastning. Upplägget är med fokus på rörligheten och stabiliteten i axlar, bål, höfter och knän. Jag kan

Vilken upplevelse! Så mycket människor, feststämning och fint hade de gjort det i tunnlarna. Förvånansvärt mycket backar var det både upp och ner. När jag tänker efter så är det kanske inte så konstigt med tanke på att vi skulle både ut och in i tunnlarna på flera ställen. En tunnel gräver man ju ofta just ner under marken. Det fanns mycket konstverk vid de olika trafikplatserna som jag kunde roa tankarna med på vägen. Arrangörerna hade också sett till att det fanns en del funktionärer i tunnlarna som hejade på. Strax innan 6 km var det ett gäng med stora trummor som hjälpte till att hålla tempot uppe på löpningen och någonstans stor det en dj och spelade. Loppet blev så mycket mer lättsprunget då! Vid andra vätskekontrollen fanns det glögg och pepparkakor! Gissa om jag var sugen! Jag hoppade över det för jag misstänkte starkt att min mage skulle misstycka. Själv hade jag tränat väldigt lite löpning så min insats är jag mer än nöjd med. Sträckan 10 km på 52:20 får duga. Inte

En app som går flitigt i iPhonen just nu är den som hör ihop med  skidspår.se . Där kan jag se status och i vilken form skidspåren på Ormberget är i. De som jobbar med spåren uppdaterar status flitigt när de pistat och vilka förhållanden som råder. Skidåkare som använder spåren rapporterar in hur det ser ut också. De har också samlat en del längdskidlopp i Långloppskalendern . Lite sugen blir man ju att åka.

Tisdag kväll var det vallakväll på gymmet. Längdsektionen hade en representant från Vauhti på plats och dagens nivå var avancerad vallning. Förra veckan hade de grundkurs, den missade jag men jag har ju gått några sådana förra vintern och hela vintern vallade jag ju flitigt själv för att träna på det. Absoluta grunden hoppas jag att jag har lite på plats. Det som inte gått in i huvudet vid det här laget går väl inte in över huvud taget kan man väl anta. Naturligtvis finns det lika många sätt att valla sina skidor som det finns skidåkare, minus de som jobbar med det hela professionellt möjligen. De har säkert strikta sätt att göra varje moment, vetenskapligt förankrade och utprovade antar jag. I övrigt är det ju många olika övertygelser som säger emot varandra, beroende på vad man anser är bäst. Det får man komma ihåg och sedan välja ut det man tycker fungerar för sin egen åkning. Viktigast är ändå att man bestämmer sig för hur mycket man tycker det är värt att hålla på. Annars bli

Det satt en klisterlapp på mina nya skidor där det står Prewaxed. Det finns en QR-kod på klisterlappen som när jag läser av den med kameran i min iPhone leder mig till instruktioner för vad jag ska göra när jag vet att skidorna är Prewaxed. Tydligen ska jag bara behöva sickla bort paraffinet och sedan är det bara att åka. Woohoo! Here I come! Eller? Skeptisk som jag är frågade jag kollegorna på jobbet hur det egentligen fungerar det där med förvallade skidor. De både har tävlat, tränar mycket själva och instruerar ungdomar i skidåkning. Fick inget svar som säger att det bara finns ett enda sätt att göra rätt på. Visst kan jag göra så om jag vill! Orkar man inte lägga på eget så räcker det med det som är på när man köper skidorna. Då sicklar man bara bort det som vanligt. Ännu bättre är att ta bort det som ligger på och preppa med glidvalla som är anpassat för just det temperaturspann som faktiskt gäller just nu. Lite egna slutsatser då. Gissningsvis sitter det ett ganska mju

På förekommen anledning, och för att jag nu är full med blåmärken. Den där skräcken att ramla i skidspåret ni vet. Ja inte de skidåkare som åkt i alla år, men vi som inte hållit på så länge. Jag är en av de som rätt som det är kommer kanande på ena rumphalvan med både skidor och stavar spretandes åt alla håll. Nej, jag gör det inte med flit, och jag gör det inte för att jag ska vara tuff och häftig och har försökt åka fort. Det bara blir så. Det är heller inte hela världen att det händer så länge det är på rätt ställe och i rätt hastighet. Man får välja sina ställen att åka på när man ska träna på saker att förbättra helt enkelt. Just den där perioden då man ska prova att praktiskt göra saker man mest bearbetat i huvudet än så länge. Till exempel när jag ska nerför en backe som svänger på slutet, och jag ska träna på att trampa runt. Det går inte alltid som jag tänkt. Det som ofta händer är att jag när jag fokuserar på att förbättra detaljer i tekniken tappar ner blicken nära skid

Äntligen har jag bokat tid hos en Personlig Tränare på STiL. Det är något jag velat göra i många år men det har liksom inte blivit av. Det jag vill ha ut av tillfällena är ett träningsupplägg för att jag ska hålla för skidåkningen i vinter. Jag vet ju hur det brukar bli när jag börjar träna något jag inte tränat på länge. Jag blir lite väl engagerad och det blir lätt för mycket av det goda. Slutar ofta med att jag får ont någonstans. Det tänkte jag slippa i vinter. Torsdagens möte var en konsultation där vi gick igenom allt PTn behöver veta om till exempel min träningserfarenhet, skador och annat för att han ska kunna sätta ihop ett upplägg som hjälper mig istället för stjälper mig. Han vill ju inte ge mig övningar som är dåliga om jag till exempel har en känd skada eller dåligt hjärta eller något. Det där med träningen och vad jag vill ha hjälp med har jag ganska bra känsla för. Det var den roliga delen att prata om. Jag vet vad jag vill åstadkomma och tror han kan hjälpa mig m

Hoppas  Skidskola för vuxna  blir av i år också i Sävast för där känner jag mig hemma. Där finns det de som tränat länge som åker i sin grupp, och så finns det de som nyss har börjat. Till och med de som aldrig stått på ett par skidor är med. Skidåkning som är så enkelt men ändå inte. När jag tänker mig vinterns kommande pass i längdspåren ser jag framför mig en harmonisk Maria svischandes ner för backarna och tar fart nedför för att bara flyta uppför stakandes med en bestämd och lycklig min. Som tjejerna i SkiProAm till exempel. Eller Charlotte Kalla. Fast inte lika fort såklart. Åker där i lite lätt snöfall med fina vinterlika snöflingor som dalar ner mellan träden och allt är bara vackert. Jo, just det. Samtidigt när jag gräver i arkivet från förra året så kryper det fram bilder av alla de där gångerna man var ute och försökte få grepp om detaljerna som måste till. Så där som det verkligen ser ut när man själv åker. Det där som gör att det inte ser ut som de snabba rosa tj

På eftermiddagsfikat på kontoret kom vi in på det där med långfärdsskridskor. Blev ju såklart sugen på att åka. Jag har ju av en händelse ett par riktigt retro långfärdsskridskor som jag köpte för mycket länge sedan när jag flyttade till Stockholm och innan jag flyttade därifrån. De är från en svunnen tid och av modellen med fast häl, men de kan säkert fungera för utflykter och så. Problemet för mig är det där med iskunskapen. Jag vet väldigt lite och jag vet ju absolut inte när det börjar bli möjligt att åka. Hittade  ISPLANKET med just statusrapporter för isar över hela landet och som jag kommer hålla ett öga på framöver. Nu räcker det ju inte med att någon skriver på en sida på nätet att det går att åka. Det finns så mycket saker som försvagar isen väldigt lokalt. Som om det är strömt, ifall det kommer ut utlopp eller avlopp där man passerar, om det är vass eller andra saker som sticker upp genom isen. Säkert tusen andra saker också som man bör ha koll på. Bäst är om m

Stressar inte längre upp mig när vaderna börjar bråka efter träningen. Jag vet vad jag ska göra när det gäller mina egna vader, har jag tur så fungerar det på samma sätt som det gjort hittills. Försvinner det inte med det så är det ett större fel som behöver behandlas på riktigt av sjukgymnast eller liknande. Det vanligaste tipset jag får mot vardagsstela, onda och krampande träningsvader är stretching. Nej, det fungerar inte för mina vader, inte i början av skadeperioden i alla fall. Det blir sju resor värre då. Istället så fungerar det bra att köra excentriska tåhävningar ett par gånger om dagen. Men varför stretchar jag inte? Det gör jag visst det. Bara inte mina trasiga vader. Jag stretchar gärna till exempel utsida/framsida lår. De ställer till en massa besvär för att de gärna drar ihop sig och blir för korta. De drar åt ett håll och då måste några motstående muskler dra åt ett annat håll för att kompensera och sedan kompenserar andra muskler vidare genom kroppen och jag

Lite annorlunda dag 1 av Extreme enduro i Lagares i Portugal. Säger bara en sak, den stan har trappor! Många trappor! Verkar ju superroligt! Förstår inte hur de lyckas ta sig fram bara. 

Tacksamma problem. Minns en tid då jag inte kunde komma på någonting som jag ville eller tyckte att jag kunde sysselsätta mig med på fritiden. Hur är det möjligt? Nu har jag hamnat i en sits där jag så gärna vill ta upp Wing Chun-träningen igen. När jag körde ett kort tag i våras så fick jag snabbt börja hoppa över pass för att jag skulle hålla i mc-kurser samma dagar som vissa träningar var, eller för att jag skulle på semester och så där fortsatte det. Jag vill åka mer rullskidor också men som det sett ut i sommar har jag varit ute och kört grusbus med grushojen och en massa enduro i skogen istället. När det inte längre är körbart med hojarna så är det inte körbart med rullskidorna heller. Kettlebellspassen är också något jag saknar, men det blir liksom inte av så ofta för passen ligger lite konstigt. Det är inte ett lika populärt pass som en del andra på gymmet så det får lite halvudda tider om man matchar det mot mina normaltider med jobb och annat. För mig kostar det mycket

Har funderat en hel del på hur jag ska lägga upp träningen i vinter. Hur ska jag få till både klassisk skidträning och skateåkningen? Nu har jag ju den turen att det på jobbet finns många rutinerade skidåkare som med några få ord redde ut begreppen åt mig. Det var inte alls svårt visade det sig. När det är svårvallat och man kommer till de röda vallorna så är det dags att ta fram skateskidorna istället. Det är då de lättåkta.  När det är strävt att åka, och då de blåa och gröna  vallorna  hamnar på skidorna är det klassiskt som gäller.  Plättlätt att välja med andra ord.

Jacob Gudiol har någon gång skrivit en artikel för SvD som klargör skillnaden på motion och träning. Men jag håller inte med riktigt. Det råder stor begreppsförvirring i mitt huvud nu. Det finns en lucka i resonemanget som jag inte kan fylla i på egen hand. Seriöst alltså, jag måste missförstått allt. Enligt artikeln: Träning = ansträngd när man rör sig. Man ska bli trött.  Det köper jag. Motion = rörelse man utför utan särskilt stor ansträngning, man strosar runt på en promenad eller dammsuger. Njae… är det så enkelt? Så vad är en motionär då? Finns det inget som kallas motionär längre? Är det någon som inte anstränger sig när de tränar, förlåt motionerar heter det ju? Får de bara promenera och dammsuga utan att bli svettig och trött? Eller vad kallar man någon som springer ganska sällan och ganska långsamt men ändå springer ibland? Som springer motionslopp och klämmer in lite pass där det passar och som inte låter livet styras av träningen utan tvärt om? Där träni

Snökanonerna går för fullt på Ormberget sedan igår morse. Om det fortsätter vara kallt så kan man åka på delar av konstsnöspåret redan till helgen säger de. Håller tummarna för det. Idag är det -10 och krispigt i luften. Solen skiner. Nu får rullskidorna stå till våren och de dubbade IceBugs-skorna och löpartakterna plockas fram tills det är åkbart med vanliga skidorna i spåren. Äntligen dags för den bästa löpningen, vinterlöpning. Självklart ska man inte springa iväg och köpa allt det här jag listar nedan för att kunna springa fastän sommaren är över. Kanske finns någon enstaka sak i listan som kan underlätta och motivera att man kommer ut och springer i vintermörkret. Eller så har man redan hittat rätt för sin egen vinterlöpning och behöver inga nybörjarråd.  Tips för vinterlöpningen när det är kallt och mörkt: Reflexer . Det där som alla tycker är så pinsamt att ha på sig. Mitt liv är viktigare än så och en reflexväst jag trivs i är värt varenda krona. Särskilt d

Igår hämtade jag äntligen mina skate-pjäxor som jag beställt i Intersportbutiken på Storheden i Luleå. Det är inte lätt att hitta rätt i utrustningsdjungeln och denna gång fick jag som sagt be dem att beställa hem det jag ville ha. Generellt sett så är det enkelt att bo i en stad där det brukar vara vinter varje år. Här finns det gott om engagerade skidåkare så butikerna säljer förmodligen mycket skidgrejer. Då finns det underlag för butikerna att hålla ett relativt stort utbud, och de grejer som de valt ut att sälja känns genomtänkta. Förmodligen är det viktigt för butikerna här uppe att ha någon anställd i personalen som själv åker längdskidor och kan det där med skidor och som har ett finger med i spelet vid urvalet av produktsortiment. De ställen jag har handlat på har haft kunnig personal. Svårigheten med just längdskidpjäxor är ju som med skor i många andra sporter. De måste verkligen sitta bra. Jag menar verkligen, verkligen sitta närmast perfekt. Skate-pjäxan får inte g

Glad och lycklig nu när jag har både klassiska och skate-skidor till denna säsong. Förra vintern lånade jag skate-skidor av en kille på mitt jobb och hade ju tänkt att eftersom de är tillbakalämnade blir det ju bara klassiskt i vinter. Om jag inte hade råkat köpa en uppsättning egna skate-skidor också förra veckan. Hoppsan. Fram med kalendern och leta roliga lopp att ställa upp i! Till att börja med så kan det ju tyckas att det är lite konstigt att vilja åka både klassiskt och skate och att man kanske är mer den ena eller andra typen av åkare. Inte för mig. Det är som två olika idrottsformer, i alla fall när jag försöker åka. Vet inte hur det är för alla andra. Jag har från alla kurserna förra säsongen mycket saker att träna på och ”sätta” på plats. Jag kan utvecklas mycket på båda typerna av åkning. Jag behöver fortfarande gå kurser och få tekniken bedömd och rättad men mest av allt så behöver jag mängdträna det jag lärt mig så här långt. Behöver framför allt jobba på at

En av de saker som oroar mig inför vinterns skidträning är mig själv. Min mentala inställning till skidåkningen. Jag är rädd att det blir som vanligt när jag börjar att jag kör på tills jag stupar, bara för att det är så roligt. Ett av problemen med upplägget gå ut hårt och öka är att jag är relativt otränad nu och riskerar att dra på mig skador bara därför. Lösningen på det borde ju vara kompletterande träning som skulle utförts förebyggande i god tid innan skidsäsongen. Om vi nu stryker det där ”i god tid innan” då det är uppenbart att detta passerat för länge sedan så är det väl lika bra att kicka igång kompletterande träningen så fort som möjligt. Det känns ju som näst bästa lösning om inte annat. För att göra det rätt från början tänker jag koppla in en PT från mitt gym där jag tränar. Eller jag tränar i alla fall där ibland. Eller borde träna där lite oftare åtminstone. För första gången på länge tog jag mig idag iväg till Kettlebellspasset på gymmet och fick kämpa

Snart dags att plocka fram vallagrejerna på riktigt igen. Började fundera på hur det nu var jag skulle tänka för att få bra skidor att åka på. Mina anteckningar från förra vintern får duga som början tills jag kommer ihåg alla knepen jag försökte med.  Glidvalla Produkterna jag jobbat med och har nöjt mig med första vintern är Skigos billigare XC-vallor för glidytan för att hålla nere kostnaden något när jag började träna på att valla. De har tre olika prisklasser på glidvallorna. Det krävdes några försök och gick åt lite material innan jag var på banan med tekniken. Vallorna jag köpte har räckt länge och när jag behöver köpa nya kommer jag att testa nästa steg och se om det gör någon skillnad. Förfarandet är i alla fall detsamma för glidparaffin som säljs som klossar. Smält på glidvalla. Värm vaxet med vallajärnet och dra samtidigt med ena hörnet på vallan längs med skidan så det blir en sträng. Är glidvallaklossen tillräckligt mjuk kan man med fördel gnugga med vallan dire

Dagen började med den vanliga tröttheten, huvudvärken och illamåendet efter att jag tränat. Det verkar vara standard efter träningarna nu för tiden. Det börjar efter passet och kan vara kvar när jag vaknar dagen efter. Efter diverse åtgärder för att komma tillbaka till mitt vanliga jag så var det dags för den stora jakten på rullskidstavspetsar istället för den som jag körde av igår. Det krävdes tre butiker och två andra inköp innan jag hade ett par nya fräscha spetsar från Team Sportia i min hand. Mycket nöjd. Nu slipper jag stå där iklädd träningskläder utanför bilen med rullskidorna på och komma på att jag glömt byta till hela stavar. Med mig hem hade jag också ett skidfodral och ett underställ som jag fyndat på Stadium outlet. Jag drar helt enkelt slutsatsen att jag har abstinens efter att handla träningsprylar när jag tränat ett pass. Huvudvärken var nämligen borta när jag väl kom hem från butikerna.