Träning och sånt

Kör idag sista gången på program 2 av PT Frejs träningsprogram han gjort till mig. Jag har 5 st träningsprogram att jobba mig igenom sedan tidigare, och kör ett antal gånger på varje program innan det är dags att byta till nästa. Jag kom ju av mig på grund av två olika skador jag dragit på mig när jag åkt (längd-)skidor och kört enduro. Nu kör jag om de programmen då de är riktigt bra. Räcker väl fram till årsskiftet ungefär om jag får gissa. Det är två månader till alltså. På jobbet har vi friskvårdsbidrag och haft ett avtal med ett gym där vi kunnat ha kort för de pengarna. På det gymmet finns grymt bra möjligheter att träna funktionell träning på egen hand i en stor sal full med grejer för detta. Sådana ytor finns inte på de andra gymmen.Nästa år misstänker jag att det inte kommer finnas samma möjlighet till det avtalet mellan arbetsplatsen och gymmet av olika anledningar (flytt av kontor). Det är på detta gymmet min PT håller till. Det är här han kör sina pass, som är de pass ja...

Han den där Frej som är min PT på gymmet gick igenom mitt andra program på eftermiddagen. Det var en sanningens timme det. Det är roligt och motiverande med de passen men pinsamt vad klen jag har blivit på vissa saker! De där armhävningarna till exempel vill jag ju inte ens tänka på. Sedan har vi Hill climber (den förberedande varianten när man drar in båda benen) med Jungel gym/trx. Man vill ju bara lägga sig ner på golvet och gråta. Jag inser ju någonstans att jag förhoppningsvis kommer förbi det läget någon gång och det blir genomförbart. Tills dess blir det nog att ta med en handduk till passen. Inte bara för att torka svetten ur pannan med, utan tårarna också. Men jag vill ju ha träningen lite tuff och besvärlig om det ska ge någon effekt. Jaja, med min mycket begränsade kroppsstyrkas mått mätt. Obekvämt är det trots allt att göra framsteg med sin träning. Inte tal om annat. På ett bra vis menar jag då. Bekvämt är det bara i soffan med en semla, en stor latte med en extra shot ...

Fram med kvastskaftet bara. Nu börjar vi från början. Redan uppvärmningen fick mig att få träningsvärk. I hjärnan den här gången. Det är det där med att koordinera stabiliteten hela vägen genom kroppen när man gör övningarna som måste till. Det lutar åt att min träning kommer att innehålla MAQ-övningar framöver. Glad och nöjd över det. Kettlebells är något jag tycker om att träna så programmet är till stora delar uppbyggt på det. Var i förra veckan på genomgången för första delen av min träning. Då gick vi igenom fler intressanta detaljer för hur man ska tänka med svingarna. På gruppträningen hinner man ju inte med att gå igenom precis allt för att få till en bra teknik. Programmet innehåller en stor mängd kettlebellssvingar kombinerat med styrkeövningar. Styrkeövningarna involverar både kettlebellskulan, jungel gymband (som TRX-band ungefär) och egna kroppen som den är, som belastning. Upplägget är med fokus på rörligheten och stabiliteten i axlar, bål, höfter och knän. Jag kan...

Äntligen har jag bokat tid hos en Personlig Tränare på STiL. Det är något jag velat göra i många år men det har liksom inte blivit av. Det jag vill ha ut av tillfällena är ett träningsupplägg för att jag ska hålla för skidåkningen i vinter. Jag vet ju hur det brukar bli när jag börjar träna något jag inte tränat på länge. Jag blir lite väl engagerad och det blir lätt för mycket av det goda. Slutar ofta med att jag får ont någonstans. Det tänkte jag slippa i vinter. Torsdagens möte var en konsultation där vi gick igenom allt PTn behöver veta om till exempel min träningserfarenhet, skador och annat för att han ska kunna sätta ihop ett upplägg som hjälper mig istället för stjälper mig. Han vill ju inte ge mig övningar som är dåliga om jag till exempel har en känd skada eller dåligt hjärta eller något. Det där med träningen och vad jag vill ha hjälp med har jag ganska bra känsla för. Det var den roliga delen att prata om. Jag vet vad jag vill åstadkomma och tror han kan hjälpa mig m...

En av de saker som oroar mig inför vinterns skidträning är mig själv. Min mentala inställning till skidåkningen. Jag är rädd att det blir som vanligt när jag börjar att jag kör på tills jag stupar, bara för att det är så roligt. Ett av problemen med upplägget gå ut hårt och öka är att jag är relativt otränad nu och riskerar att dra på mig skador bara därför. Lösningen på det borde ju vara kompletterande träning som skulle utförts förebyggande i god tid innan skidsäsongen. Om vi nu stryker det där ”i god tid innan” då det är uppenbart att detta passerat för länge sedan så är det väl lika bra att kicka igång kompletterande träningen så fort som möjligt. Det känns ju som näst bästa lösning om inte annat. För att göra det rätt från början tänker jag koppla in en PT från mitt gym där jag tränar. Eller jag tränar i alla fall där ibland. Eller borde träna där lite oftare åtminstone. För första gången på länge tog jag mig idag iväg till Kettlebellspasset på gymmet och fick kämpa ...