Träning och sånt

Vecka 21 gick i MC-kursernas tecken. Det var mycket som behövde förberedas och ordnas med. Fredag kväll åkte vi till Lycksele och kom hem på söndag kväll. Detta blandat med att trädgården gått bananas med att fullkomligen explodera ut i grönska hjälpte inte upp träningsmängden det minsta. Att inte haft trädgård tidigare i vuxen ålder gör väl inte direkt att sånt går fort att hantera heller. Träningsmängd denna vecka mycket liten med andra ord. Löpning, 1 pass Veckan började med ett pass löpning på backiga Mjölkuddsberget medans jag väntade på att bli upphämtad av bästa N efter jobbet. Det var som den löpning som blev av denna vecka. Bättre än så blev det inte.  Promenad, 3 pass Stressig och rörig vecka på jobbet och efter jobbet. Såg till att komma ut på några riktigt raska och backiga lunchprommisar. Mycket välbehövligt. Ersätter inte träning på alla sätt men bättre än att bara sitta på rumpan och inte röra sig alls. Dojopass, 1 pass Säckträning och tabata-övninar p...

Denna vecka 20 är ännu en vecka som jag försökt komma igång med träningen. Det är väl med lite blandat resultat. Behöver ju hitta nya rutiner, för alla som känner mig vet ju att jag bara får till träningen om jag har rutiner för det. Och om jag har rutiner för allt annat runt omkring som annars inkräktar. Och om inget oförutsett inträffar som vänder upp och ner på mina rutiner. Finns lite att jobba på där. Löpning, 1 pass Spontanpass sent onsdag kväll som gick bättre än förväntat.  Dojopass, 2 pass Började träningsveckan med säckträning och teknikträning. Detta var första gången jag tränade med säcken, som jag först gjorde översyn på. Plockade ur fyllningen och fettade in den på insidan. Bara det var ju ett brottningspass i sig, men vill så gärna ta hand om den. Blev erbjuden att köpa en mycket fin och bra säck av superbra kvalitet, som kommer leva i evigheter om man bara tar hand om den. Den är jag rädd om. Hann också med ett andra pass denna vecka. Uppvärmning blev ...

Månader (i flertal) har passerat. Starten på året var ju bra träningsmässigt. Den senaste tiden är det väl värre med. Formstatus nu . Läget är ett sådant att formen är allt annat än i topp. Allmänstatus är bra, men träningsmässigt är det vilande. Flytten har inneburit att tiden bara springer iväg. Så kommer det nog att fortsätta ett tag. Flytten har också kryddats med diverse förkylningar och allergin har väl inte varit riktigt i under kontroll av allt flyttdam periodvis. Energin har inte varit på träningssidan av livet hittills alltså, men nu börjar den återvända igen. Jag är hoppfull! Löpning . Senaste veckan eller så har jag kommit ut på två kortare löparrundor, runt 5 km eller så. Gick ganska bra. Nu gäller det att fortsätta därifrån utan att köra på för hårt. Det där med att börja försiktigt har väl aldrig riktigt varit min grej men jag har blivit lite förståndigare och bättre på just det de senaste åren. Funktionell träning. Förutom lite lösryckta övningar insprängda i ...

Vi har flyttat till hus. Så fantastiskt! Så underbart! Så bäst! En flytt för mig innebär för utom mycket glädje och stor lycka väldigt mycket dammallergi. Blir jag allergisk blir jag nedsatt på alla sätt och vis och åker lätt på förkylningar också. Så det har varit en period med snor, trötthet och utmattning. Inte så mycket träning alltså. Sedan är det ju mycket som ska på plats när man flyttar till ett hus. Tiden springer lätt iväg och det är nära till hands att hoppa över ett pass eller två. Eller tio.  Jag behöver alltså börja om med min träning. Nytt utgångsläge, ny plan och ny energi. I vårt nya hus har jag ett fint träningsrum som bara är att börja träna i. Min egen dojo. Med boxsäck och allt. Så nu gäller det att komma igång med träningen och köra hårt! Man ska ta vara på sådan lyx!

Träningsmålen vecka 7 var ju inte lätta att uppnå. Var i helgen med och anordnade en funktionärskonferens för de som jobbar med våra MC-kurser på sommarhalvåret. Det var två dagar sittande på en stol. Två träningsdagar bort från mitt träningsschema. Jämmer och elände. Fredagen orkade jag inte ut alls efter arbetsveckan utan vilade upp mig i soffan inför konferenshelgen. Längdskidor, 2 pass Lunchträning på Ormberget med Agneta på måndagen. Man hinner ju inte åka så länge på lunchen men jag tror 5,2 km räckte rätt bra den dagen. Är som snorig och pulsen går upp rätt fort så bäst att inte trycka på för mycket heller. Tekniken gick väl stundtals lite bättre innan jag tappade lite känslan för åkningen igen, och så där växlade det genom hela passet. Andra passet för veckan var på Skidskolan i Sävast. Båda skate-grupperna körde tillsammans så det blev lite högre tempo än vanligt för mellangruppen. Passar mig ganska bra, problemet var väl att avancerade gruppens tempo i sin tur inte v...

En övergripande sak jag jobbar på vad gäller träningen är hur ofta jag tränar. Jag vill ha tränat i snitt 65% av dagarna som passerat. Jag tog en titt på dagarna i min träningsdagbok på nätet, utspritt över olika perioder tillbaka. De senaste:  365 dagarna har jag tränat 32% av dagarna. 90 dagarna har jag tränat 52% av dagarna. 60 dagarna har jag tränat 53% av dagarna. 30 dagarna har jag tränat 65% av dagarna. Nu är jag alltså tillbaka där jag vill vara. Nu gäller det att behålla detta. Som det känns nu så är det fullt sjå att komma sig iväg så pass ofta, och det är ofta på gnällen att det inte blir av. Kanske värt att analysera vad det målet innebär, vad som behöver fungera och vad som inte ska inträffa för ofta om detta ska gå vägen. Vi får se om jag lyckas eller om jag behöver justera målet. När det fungerar är  när jag har regelbundna rutiner då jag tränar vissa saker på förutbestämda dagar.  att jag har en sambo som fixar mycket av maten. Over...

Tankar som att vintern är alldeles för kort flyger genom huvudet. Snart är skidsäsongen över. Nu måste jag passa på att åka så mycket skidor jag kan för snart är det slut med det. Säsongspanik? Rädd om det som man tycker är roligt och bra? Varför blir det så? Det märkliga är att jag kände samma sak när Enduro- och MC-säsongen var. Panik över att den säsongen snart var slut. Att det snart var en lång vinter framför mig. Frågan är ju varför man känner så? Uppenbarligen har jag ju någonting jag tycker om att göra både på våren/sommaren/hösten (enduro/grushoj) och vintern (längdskidorna). När det ena tar slut tar det andra vid. Hjärnan är fullt införstådd med att det är så, men hjärtat har lite panik för säkerhets skull. Kanske är det mellanläget som är det jobbiga, när sommaren gått över, blivit blöt och frusit på, men det inte kommit någon snö än. Eller tvärt om, när skidspåren inte är fina längre men det inte går att ta sig fram med endurohojen i skogen än. Frågan är om det bar...